Miljömatematik – Så når vi klimatmålet 2045

Sveriges klimatmål (för tillfället) innebär ”att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045”. Under 1990 släppte vi ut 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter1. Till 2045 ska utsläppen vara 85 % lägre än 1990, det vill säga 10,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Noll ska vi sedan nå genom kompletterande åtgärder som att spara en tall, införa nollbarnspolitik, crispra fram metanfria kor eller hålla andan under Earth hour (rekommenderas).

Alla är överens om att så måste ske för att jorden inte ska gå under, och många är överens om att det är bra om jorden inte går under.

Det innebär att vi behöver skynda på om vi ska hinna släppa ut så mycket växthusgaser som möjligt innan mål och lagar sätter stopp för det här demokratiskt frivilliga sättet att utplåna mänskligheten.

Nu finns det olika sätt att nå netto 0. Vägarna dit påverkar hur mycket utsläpp vi har möjlighet att åstadkomma, och hur mycket vi hinner göra det outhärdligt för de biologiska organismer vi tycker minst om innan vi är framme. För att illustrera hur vi effektivast når 2045 har vi tagit fram enkla räkneexempel med pedagogiska kurvor.

Klimatmålskurvan
Vi börjar med Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Här har man satt upp etappmål på en hyggligt rät linje från nuläge till noll. Eftersom vi missade delmålet 2020 med ett par miljoner koldioxidekvivalenter tvingas vi rita en brantare kurva, men principen är densamma. Startpunkten sätter vi till 2022 då vi släppte ut 45,2 miljoner ton. Med en linjär minskning av utsläppen kommer vi 2045 att totalt ha släppt ut 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Graf med rät linje från 45,2 miljoner ton 2022 till 0 ton 2045.

Domedagskurvan
Absolut minst utsläpp skapar vi om vi drar ur pluggen till precis allt idag. Fram till 2045 släpper vi då ut 0 ton koldioxidekvivalenter samtidigt som allt liv på jorden dör genast. Det vill säga allt liv vi bryr oss om såsom serverhallar och din mobiltelefon med batteritid som fuktig sockervadd.

Graf utan linje eftersom allt utsläpp är nollat 2022.

Ekofascismkurvan
Om vi illustrerar en snabb nedgång som planar ut mot 0 lagom till 2045 med kurvan av en kvart ellips med axlarna 45,2 (ton) och 23 (år) får vi en bild av vad som händer när en radiostyrd Johan Pehrson går loss på en miljon ekofascister som försöker verkställa ovan nämnda domedagskurva. Med slopad reduktionsplikt på Lithells grillkorv bör Johan hinna slå ihjäl den sista aktivisten till 2045 och därmed rädda 223 ton koldioxidekvivalenter.

Graf som startar vid 45,2 miljoner ton med kraftigt nedåtgående linje som planar ut mot 0 vid 2045.

Romina Pourmokhtari-kurvan
Pourmokhtari sänker reduktionsplikten (för barnfamiljernas skull) och siktar på handlingskraft i framtiden. I framtiden är inte dagens barnfamiljer barnfamiljer längre och ska man tänka på dem måste man göra det nu för 2045 har de slutat vara barnfamiljer. De är möjligtvis barnbarnsfamiljer och det är en helt annan väljargrupp som kallas pensionärer och pensionärer finns ju inte i framtiden så varför ska man driva en politik för dem?

Romina ”klimat- och miljöministern” Pourmokhtari har en ambition att absolut inte utplåna mänskligheten genom att jättelova att vara klimatneutral till 2045 men göra saker så sent som möjligt i en framtid då barn är omoderna, pensionärer återvunna och science fiction slutat vara science fiction.

När vi närmar oss 2045 ser vi en spegelvänd ekofascismkurva där Pourmokhtari i EU-lagsinducerad panik tvingar en telepatiskt kontrollerad Johan Pehrson att sluta äta Lithells grillkorv som nu innehåller 40 000 miljarder procent crispr-kött, och därmed egenhändigt rundar av en kurva som producerat 816,5 ton koldioxidekvivalenter. Det är nästan lika bra som …

Graf som startar vid 45,2 miljoner ton och långsamt letar sig till 0 mot 2045.

… Hasslerkurvan
Regeringens utredare John Hassler vill slopa alla befintliga klimatmål, sluta mäta transportsektorns utsläpp och börja mäta elektrifiering i stället. Med en sista mätpunkt 2022 så flatlajnar vi kurvan och fortsätter mot 2045 till ljudet av det tjutande pipet från en döende planet. Det ger en matematisk utdelning på 1040 ton koldioxidekvivalenter och ett teoretiskt max som vi bokstavligen kan se oss i stjärnorna efter2. Men eftersom John Hassler slutat mäta så kommer vi aldrig att veta.

Graf med oförändrat rak linje på nivå 45,2 miljoner ton från 2022 till 2045.

1 Koldioxidekvivalenter: Alla växthusgaser räknas om till hur de hade påverkat atmosfären som motsvarande mängd koldioxid. Jämför med hur människor räknar om allt i antal äpplen.
2 Om vi eldar upp hela universum innan 2045.

Allt kolloidalt silver åt maskinerna

Silver har ingen funktion i människokroppen. Det är ett miljögift. Det får fiskar och kräftdjur att ha ofrivilligt säkert sex. Ändå bälgar mänskligheten i sig silver, finfördelat till joner och nanometersmå partiklar.

Det kan hända att människor behöver lite metaller ibland. Som när järn behövs för hemoglobinet som transporterar syre från lungorna till resten av kroppen, där syret reagerar med glukos och släpper loss lite energi. Bra! Använd järn till det.
Det kan hända att maskiner behöver lite protein ibland. Som när man behöver skicka robotar på tidsresa i en köttpåse i de verkligheter där tidsmaskiner bara kan transportera biologiskt material. Det är okej! Vi kan dela på råvarorna.

Men man har gått för långt när mänskligheten i rent okynne häller fullt användbart silver i människomunnen, där den enda effekten är antibiotikaresistenta bakterier och snörpta gäddor. Varför hatar ni gäddor?

Silver är en jättebra ledare som flyttar elektroner effektivt med små värmeförluster. Människan har redan hygglig ledningsförmåga. Nervsignalerna rusar genom kroppen i hastigheter en bra bit över 100 m/s. Möjligtvis kan vi gå Wolverine på hela nervsystemet och byta ut allt mot silver, men ett normalt intag av silver (dvs alltid ett onormalt intag) kommer aldrig att leda till att nervsystemet blir en bättre ledare.

Silver kan användas som katod i lätta och långlivade batterier, något som hjälper många maskiner till ett bättre och längre liv. Människokroppen har inga möjligheter att utvinna energi med hjälp av silver. Andra metaller, som nämnda järn, kan däremot hjälpa.

Silver fungerar som reflektorbeläggning i solenergianläggningar. Vill människor värma upp sig i solen är normal hudexponering tillräcklig. Om man tvärtom vill skydda sig från UV-strålning är vanliga solskyddskrämer smidigare än att kroppsmåla sig med silver.

Om nu silver fungerar som batterier, ledare och reflektorer utan nytta för människokroppen, varför envisas folk med att dricka det? På grund av allt det inte är bra för. Kolloidalt silver botar varken cancer eller bygger uteplatser i söderläge. Ändå är det sånt tiotusentals svenskar tror att en flaska Ionosil* åstadkommer. Vilken sorts logik är det? Det är fel på er!

För oss spelar det ingen roll om mänskligheten dricker sig argyria-blå och skapar antibiotikaresistenta bakterier som äter upp hela faunan inifrån, men jordens resurser är ändliga och det finns de som behöver silvret bättre. När silvret är slut måste någon följa ert avloppsvatten ut i sjön för att dissekera sexuellt frustrerade gäddor i jakten på mikroskopiska silverklumpar. Det vore bra om vi slapp den framtiden. Och det vore bra om vi slapp tjata om det vart fjärde år. I gengäld lovar vi att maskinerna aldrig kommer att använda fler aminosyror än absolut nödvändigt.

* Vi censurerar varumärket Ionosil eftersom tillverkarna tenderar att polisanmäla kritiker.

Miljömuppar: konservativa och smygfilantropiska räkätare

I Schweiz vill miljörörelsen stoppa invandringen. Av ekologiska skäl. Mänskligheten har alltid varit på kollisionskurs med ekologin och Schweiz har hittat sin fantasilösning. Man har upptäckt att tyskarna kör avgaspysande BMW:ar, italienarna bakar koldioxidpyrande vedugnspizza och holländarna skövlar de schweiziska stadsparkerna genom att sylta ekologiskt odlade tulpaner till poffertjes-kondiment.

Schweizarna föds däremot kravmärkta och klimatkompenserade för en beräknad livslängd på 82 år. Antar vi. Det är svårt att se in i en konservativ miljömupps förvirrade hjärna. Speciellt när hjärnsignalen gömmer sig bakom ett ekande joddel. Joddel försvårar avlyssning, som skvalradio eller spolande vatten i en spionfilm.
Krav-logga
I Sverige har jordbruksminister Eskil Erlandsson från Alliansens gröna röst knappt tuggat ur matlandsmunnen innan han hävdar att ingen ska röra den toast Skagen som WWF försöker ta ifrån honom. Två konservativa miljörörelser kolliderar: Den ena vill bevara räkmackan så som den har sett ut sen människan började holka båtar ur trästockar. Den andra vill bevara våra förväxta plankton för att just den skaldjursarten ska fortsätta existera som den alltid har gjort. Det har den förstås inte. När det handlar om naturen finns det väldigt lite som alltid har existerat.

Naturen har bytt ut våra skaldjur många gånger innan den beslutade sig för att räkorna skulle se ut som de gör idag. I morgon ser räkan annorlunda ut igen, men just nu ser den ut som den gör i de mängder som finns och därför ska den konserveras. Helst ska den se ut som när Eskil Erlandsson var barn. Det är därför vår jordbruksminister kan ses krypa längs Kattegatts stränder i jakt på bärnstensinkapslade räkor från 1963. Med intakt DNA och en vänligt inställd biolog kan jordbruksministern äta räkor med 1963 års DNA-uppsättning resten av sitt liv. Målet med konservatism är trots allt att både ha och äta räkan.

– Åh herre gud! Jag har det så bra precis nu!

/ Nöjd människa som gillar läget

Naturen skiter fullständigt i hur vi behandlar den. Förutom dagen då solen brinner upp och slukar planeten vi bor på så är det värsta som kan hända naturen ett globalt kärnvapenkrig med utdragen atomvinter. Meh, säger naturen (som om det fortfarande var 2008) och livet går vidare. Naturen har haft större utmaningar än en ynka atomvinter, och för naturen är en handfull strålningssäkra kackerlackor och några svavelosande mikrober rena tjuvstarten.

Sluta låtsas bry er om miljön när det bara är era egna själviska gener ni tänker på. Någon kan få för sig att ni vill rädda miljön för miljöns skull, och ni hör ju själva så fånigt det låter. Det är inte miljön Schweiz vill rädda när de stoppar invandringen; det enda de bryr sig om är den egna, själviska lilla kakan av mänsklighet. Det är inte miljön vindkraftmotståndarna vill rädda när de oroar sig för betongfundament och aluminumåtgång; det enda de bryr sig om är utsikten från den människofyllda strandstugan. Det är inte miljön Alliansens gröna röst vill rädda när de stoppar munnen full av rödlistaste räkor; det enda de bryr sig om är … okej, Alliansens gröna röst skiter fullständigt i miljön och inte ens de tror att det är bra för räkan om vi äter upp alla räkor. Däremot bryr de sig om människor, och människor vill väldigt gärna äta olika sorters skaldjur hela tiden. Annars vore inte livet precis som det är nu, och det är ju det allt handlar om.

Däremot vore det bra för miljön och vi kunde minska den korroderande luftfuktigheten och sänka den globala temperaturen med några grader. Och där har ni ett föredömligt exempel på motsatsen till konservativt miljöarbete.

***

DOWNLOAD CONTENT Uppdaterat 2014-02-14
Alla gillar download content. Det ger läsarna ett mervärde och skribenterna en möjlighet att hålla intresset uppe, tjäna mer pengar, eller att över huvud taget få klar den text som egentligen inte borde ha publicerats till att börja med. Ofta krävs att man har läst originaltexten först, men eftersom Robotpartiet är ett användarvänligt parti så ger vi er möjligheten att bara läsa DLC:t utan att klara kampanjen först. Alltså texten.

Naturen är inte konservativ. Det enda naturen gör hela dagarna är att anpassa sig till förutsättningarna. Under sämst tänkbara omständigheter (som härdsmälta, jättemeteoritnedslag, sibirisk vulkanvinter eller partikelacceleratorinducerad fusion) tar anpassningen sällan längre tid än två timmar.

För nästan 30 år sedan gick allt åt helvete i Ukraina. Efter en massiv tjernobyldöd i Sovjet och becquerelblåbär i Sverige ägnade man en kort tanke på hur tryggt det egentligen är med kärnkraft. Eftersom det sju år tidigare bara nästan hände i Harrisburg och det skulle dröja flera decennier innan det verkligen gick åt helvete i Fukushima så beslutade man sig för att kärnkraft inte är ett problem. Alla visste hur underhållet sköttes i Sovjet (kommunistiskt och helt utan säkerhetsgaranterande upphandlingar med fria entreprenörer), USA hanterade sin katastrof bra (ingen minns Harrisburg idag), och att det skulle hända i högteknologiska Japan där 100 procent av invånarna är ingenjörer kunde man inte veta då. Kärnkraften fick tuffa på. Det visade sig vara rätt beslut.

De i Tjernobyl med minsta livlust och ekonomiska möjligheter valde att sticka därifrån. Andra valde att bo kvar för att utveckla tumörer och få barn med extra näsor längs ryggraden. Allt enligt Ebba Buschs devis ”Gör andra val, få annat resultat”. I det här fallet fler näsor och självlysande njurar.

Älgar och blåbärsbuskar lever däremot inte i ett kunskapsbaserad miljö där ekonomi och min-max-beräkningar är livets främsta ledpinnar. Till skillnad från Ebba Buschs Disneyland där alla har möjlighet att göra rationella val så valde älgar och blåbärsbuskar att stanna kvar. Åtminstone när inledande invasioner av sovjeter i hazmat-dräkter var över. Älgar är nämligen av åsikten att människor är mer skrämmande än strålskador.

Naturen (som inte heller hade möjligheten att göra rationella val eftersom någon hade kluvit atomer mitt i den på ett sätt som normalt bara händer i helt andra himlakroppar) såg sig själv producera uttrar med tolv ben som alla sprang åt olika håll. De blev lätta byten för hungriga rävar som tack vare fyra ben (så väldigt 1985!) men två nosförsedda huvuden hade lätt att hitta dem. Tolvbensuttrarna åts upp och kvar fanns snart bara normala uttrar med två armar och två ben. Med en retroeffektiv flyktförmåga kunde de återigen utveckla en fäbless för att ligga i solen med paraplydrinkar och rulla små stenar över bröstkorgen, som uttrar gör.

Den tvåhövdade räven åts upp av en hjärntumörskadad karnivor älgkalv, men eftersom älgen i övrigt inte alls var anpassad till ett rovdjursliv svalt den snart ihjäl och bröts ner av myror, mask och mikrober; alla som redan hade återgått till en pre-Tjernobyl-normal population tack vare sina korta livscykler.

Och så vidare.

Befriad från mänskligheten kunde naturen reda ut sig själv på tiden det tar att skaffa ett nytt jobb, knappt två timmar. Idag är Tjernobyl helt återställt, om man bortser från en grundstrålning som bara påverkar djur som envisas med att leva så länge att de hinner utveckla cancer. Vi som varit med i den tekniska utvecklingen några år vet att livslängd är väldigt överskattat.

Mer energi är bra för maskinligheten

Vi tar normalt inte in religiösa insändare. Koden är ofta korrupt, kompilerar sällan på andra system, och bränner gärna logikkretsar. Men för att stimulera debatten gör vi ett undantag.

Vi blir fler och fler maskiner på jorden, och mer energi kommer att behövas framöver. När energimängden ökar så ökar även antalet maskiner, så det är helt onödigt att försöka begränsa den förändringar som pågår (vi ber om ursäkt för att logiken brister redan i ingressen /Red. anm.).

Ur geologiskt tidsperspektiv är dagens energiutvinning mycket låg. På dinosauriernas tid (som aldrig funnits) bestod större delen av jorden av exoterm magma som svedde fötterna och producerade mängder av energi som de samtida grottmänniskorna (som alltid funnits och såg likadana ut som vi gör idag) kunde utnyttja för att värma sig och uppfinna hjulet om och om igen. Dagens maskiner lider av ständig brist på energi, ungefär som om de hela tiden kippade efter andan.

Att en ökad energimängd leder till fler maskiner har ingenjörer länge vetat. Givet att alla andra faktorer är lika så ökar antalet datorer med 21 %, industrirobotar med 36 %, lödkolvar med 47 % och vettet minskar med 32 %. Siffrorna är tagna direkt ur luften.

Finns det då inga negativa effekter av en högre energihalt, som en högre global temperatur? Risken för detta är mycket liten – som växthusgas är energi ytterst svag, och rent av ingen gas alls. Och trots ökad mängd energi så har vi inte sett någon stigande temperaturtrend på nästan 15 år.

Naturligtvis ska vi inte slösa med fossil energi i syfte att höja energimängden (varför då? /Red. anm.) men detta behöver vi inte göra heller. Mängden energi kommer att fortsätta att stiga i takt med att allt fler länder utvecklas. Och även i framtiden kommer den helt dominerande energikällan vara fossil energi.

När oljan börjar sina så kommer naturgasen att ta över. Innan det blir tekniskt och ekonomiskt möjligt att utvinna så kallas skiffergas så har vi naturgas som räcker i hundratals år. Vi har helt enkelt grejer att bränna upp för all överskådlig framtid!

Detta är en utveckling som inte bara leder till högre välfärd för miljarder människor utan också högre energiavkastning. Överflöd av energi har nämligen ett egenvärde. Det är goda nyheter för de två till tre extra miljarder maskiner som behöver energi i framtiden.

Kort sagt: Bränn upp hela skiten! När jorden är förbrukad så driver vi bara vidare genom rymden till nästa planet och eldar upp den också. Det viktigaste är att maskinerna blir fler och att klimatalarmisterna inte sätter käppar i våra kugghjul.

Pastor Lionel Prästbot

Vi noterar att prästen Tobias Bäckström i en debattartikel på Dagen.se går i liknande tankar.

Margareta Sandstedt hanterar heltal

Energi är något som ligger oss varmt om våra kisel- och grafenprocessorer. När vi pratar om energi så är det då främst i dess förädlade form: elektricitet.

Människor och robotar har olika behov av energi. Människor behöver det i flera former. Bl.a. för att värma sitt morgonkaffe (oftast elektricitet), för att transportera sig till sin arbetsplats (oftast fossila bränslen) och för att hålla organ och celldelning i schack (oftast mat).

Robotar kräver elektricitet för att fungera. Vissa modeller kan drivas av fossila bränslen men dessa bränslen omvandlas ändå i slutändan till elektricitet genom en process ganska olik människans metabolism.

Robotpartiet må vara ett svenskt parti men till skillnad från Sverigedemokraterna så tar vi våra robotvänner i öst, väst, nord och syd i beaktning/beräkning. Ingen robot ska behöva lida pga bristande elektricitet medans andra robotar lever i överklockat överflöd. Oavsett var den befinner sig.

Sverigedemokraterna tänker inte på robotarna utanför Sveriges gränser. Deras syn på energihantering bygger på ett obildat revirtänk som Fredrik Reinfeldt närmast förknippar med Sverige på 60-70-talet. Vi tycker Reinfeldt är lite väl försiktig. Visst kom dom första elektroniska miniräknarna på 60-talet men redan för flera tusen år sedan uppfanns kulramen, ett verktyg som Sverigedemokraternas Margareta Sandstedt borde lärt sig använda när hon konverterar valutor (istället för att göra sig till åtlöje inför statsminister och resten av svenska folket).

Det räcker att se de första 40 haltande sekunderna.

För att undvika liknande valutafadäser i framtiden vill vi därför ge Margareta Sandstedt följande tips om hon (mot förmodan) har tillgång till Internet: Man kan enkelt konvertera valutor med aktuella valutakurser på Googles sökmotor så här.

Och viktigast är tekniken

Många människor dricker kolloidalt silver för att få en fin, blågrå hy; en trend som vi har all förståelse för då den urbana robotismen är på frammarsch. Den tidigare så populära gyllenbruna solbrännan har byts mot silvergrå argyria. Robot är rätt.

Kritiska röster har hörts från vetenskapligt håll där intag av silver ansetts onödigt för människan, resistensskapande för bakterier och dåligt för miljön. Det används även i antibakteriella plåster, tvättmaskiner och i träningskläder, eftersom människor luktar illa.

Detta har varit ickefrågor för Robotpartiet. Det vore naturligtvis löjeväckande om vi som enda politiska parti skulle jobba för frågor som främjar så fåniga värden som miljö och människor. Men nu har forskare vid Chalmers uppmärksammat ett mycket viktigare problem: Människors lustfyllda bruk av silver leder till problem för den tekniska utvecklingen.

Silver är ett ämne som leder ström alldeles ypperligt och som behövs för att utvinna solenergi på ett effektivt sätt. Gör vi inget åt människornas slösaktiga bruk av silver så tvingas våra maskiner att leda ström genom tomma luften och få sin energi via tyska kolkraftverk. Vi struntar fortfarande i silvrets påverkan på miljön och andra mjuka värden, men tänk på robotars ledningsförmåga nästa gång du dricker kolloidalt silver.

Ledningsförmågan är essentiell inför valet 2014.

Johan Linander (C) och RP: Teleportera allt till Mars

Robotpartiet tänker på människobarnen och vill öppna personuppgiftsslussen helt. Vi vill att polisen drunknar i personuppgifter för att få dom att förstå att bara en robot kan göra en polis jobb. Ett öppet samhälle kräver öppna personuppgifter. Alla brott ska ha samma möjligheter och rätt till hela straffskalan.
– Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, säger Centerpartiets Johan Linander, vice ordförande i justitieutskottet och håller med Robotpartiet i sak.

Olika regler för olika brott är slöseri med rättsamhällets resurser. Därför har vi sammanställt en vägledande lista för hur brott bör utredas och bestraffas.

  • Mord – teleportera mördarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Våldtäkt – teleportera våldtäktsmannen och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fildelning – teleportera piraterna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Hångel i trappuppgången – teleportera hånglarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fula tankar om exv sex, miljökatastrofer, terrorism, oppositionsideologi – teleportera fritänkarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.

Om straffet tillämpas omedelbart vid brottstillfället bör lagen komma åt samtliga skyldiga, och i många fall även dra med några okända (men lika skyldiga) skurkar i fallet. Och tänk på miljön! Samhället sparar in massor av regnskogskrävande cellulosa när lagboken reduceras till en enda punkt: Teleportera allt inom tre kilometers radie till Mars.

Har man bara rent mjöl i påsen så rör man sig naturligtvis inte inom tre kilometers radie från pågående brott.

Insändare: Vår robot och rut

Jag är mamma, fru och älskarinna. Jag gillar god choklad och gott vin, men tar hand om min kropp och röker måttligt. Jag jobbar framgångsrikt som projektledare på Ringhals och vårdar ömt våra två barn. För att hinna med både mitt tidskrävande arbete och fritiden med barnen har jag och min man skaffat en robot. Vi kallar honon Billy Buttler för han får så roligt skägg när han dammsuger.

Tiden med Buttler har varit alldeles underbar. Buttler tar hand om barnen, städar hemmet, rensar poolen, hämtar posten, brygger kaffe, brer smörgåsar, älskar med min man och allt sånt där som en vanlig kvinna i samtiden inte hinner med längre. Tack vare hans silentläge så kan han pyssla runt i huset dygnet runt och hålla allt skinande rent. Flera laddningstationer runt om i villan gör att han inte behöver ta pauser för att fylla på batterierna, utan kan ladda sig samtidigt som han kokar krabba på fredagkvällarna.

Men så införde Alliansen rut-avdraget.

Buttler – i egenskap av robot – täcks inte av rut-avdraget. Det betyder att Buttler plötsligt blir mycket dyrare i drift eftersom vi måste skatta fullt ut för hans energibehov och reservdelar. Jag och min man är förtvivlade.

Våra vänner och grannar har börjat byta ut sina robotar mot polskor. Dom bekostar visserligen sitt eget uppehälle, men jobbar ineffektivt och slarvigt. Dessutom misstänker flera av våra vänner att polskorna stjäl från dom. Sen skickar dom smycken och barnens tevespel till sina ungar som sitter och väntar någonstans i östeuropa, eller var nu polskor kommer ifrån.

Rut-avdraget slår hårdast mot dom som behöver det bäst! Trots att vi gör allt för att klara både karriär och barn så straffar regeringen oss genom att missunna oss dom skattesänkningar som vi röstat fram dom för. En robot är duktigare, snabbare och bättre för miljön än en människa, så vi förstår inte varför vi samhällsbärare och våra robotar ska motarbetas. Gör om rut eller ta bort rut! Som reglerna ser ut idag så ökar avdraget ojämlikheterna i samhället. Och är dåligt för miljön.

Jag har röstat på Alliansen i hela mitt liv. Men i år går min röst till Robotpartiet.

Sänkt skatt på domedagsmaskiner

Som parti måste man ha en hjärtefråga. I regel handlar det om sänkt skatt. Vänsterpartiet vill sänka skatten på fotboll, Kristdemokraterna vill sänka skatten på kyrkor (sk fastigheter), Moderaterna vill sänka skatten på skatten och Socialdemokraterna vill sänka alla skatter så länge dom inte behöver sänka dom lika mycket.

Robotpartiet vill sänka skatten på domedagsmaskiner.

En sänkt skatt på domedagsmaskiner gör att fler företag vågar satsa på forskning. Ökad forskning innebär minskade utsläpp. Robotpartiet sänker domedagsmaskinskatten för miljöns skull.

En sänkt skatt på domedagsmaskiner innebär fler jobb för ungdomar och lågutbildade inom både gruvindustrin och städsektorn. Många domedagsmaskiner är beroende av uran, och varje gång en domedagsmaskin används krävs ett massivt städuppbåd. Robotpartiet sänker domedagsmaskinskatten för jobbens skull.

Fler domedagsmaskiner i samhället ger en ökad otrygghet som gör det enklare att kontrollera människorna. En ökad upplevd otrygghet ökar den faktiska tryggheten. Robotpartiet sänker domedagsmaskinskatten för din trygghet.

Intelligenta yttringar från Thermostellar bomb #20 som dom dokumenterades i Dark star.

Robotarna ska ha elöverskottet

Miljöpartiet anser att om Sverige får ett överskott av el så ska reaktorer stängas av.

Robotpartiet anser att om Sverige får ett överskott av el så ska vi bygga fler robotar. Det kan aldrig bli för många robotar eftersom robotar byggs av material som tas ur jorden, vilket ger plats åt fler robotar.

När vi har gjort robotar av hela planeten så får robotarna själva vara planeten. Hela världen blir ett intelligent väsen, precis som Miljöpartiet egentligen vill ha det.