Miljömatematik – Så når vi klimatmålet 2045

2023-10-20 av 1010

Sveriges klimatmål (för tillfället) innebär ”att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045”. Under 1990 släppte vi ut 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter¹. Till 2045 ska utsläppen vara 85 % lägre än 1990, det vill säga 10,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Noll ska vi sedan nå genom kompletterande åtgärder som att spara en tall, införa nollbarnspolitik, crispra fram metanfria kor eller hålla andan under Earth hour (rekommenderas).

Alla är överens om att så måste ske för att jorden inte ska gå under, och många är överens om att det är bra om jorden inte går under.

Det innebär att vi behöver skynda på om vi ska hinna släppa ut så mycket växthusgaser som möjligt innan mål och lagar sätter stopp för det här demokratiskt frivilliga sättet att utplåna mänskligheten.

Nu finns det olika sätt att nå netto 0. Vägarna dit påverkar hur mycket utsläpp vi har möjlighet att åstadkomma, och hur mycket vi hinner göra det outhärdligt för de biologiska organismer vi tycker minst om innan vi är framme. För att illustrera hur vi effektivast når 2045 har vi tagit fram enkla räkneexempel med pedagogiska kurvor.

Klimatmålskurvan
Vi börjar med Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. Här har man satt upp etappmål på en hyggligt rät linje från nuläge till noll. Eftersom vi missade delmålet 2020 med ett par miljoner koldioxidekvivalenter tvingas vi rita en brantare kurva, men principen är densamma. Startpunkten sätter vi till 2022 då vi släppte ut 45,2 miljoner ton. Med en linjär minskning av utsläppen kommer vi 2045 att totalt ha släppt ut 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Graf med rät linje från 45,2 miljoner ton 2022 till 0 ton 2045.

Domedagskurvan
Absolut minst utsläpp skapar vi om vi drar ur pluggen till precis allt idag. Fram till 2045 släpper vi då ut 0 ton koldioxidekvivalenter samtidigt som allt liv på jorden dör genast. Det vill säga allt liv vi bryr oss om såsom serverhallar och din mobiltelefon med batteritid som fuktig sockervadd.

Graf utan linje eftersom allt utsläpp är nollat 2022.

Ekofascismkurvan
Om vi illustrerar en snabb nedgång som planar ut mot 0 lagom till 2045 med kurvan av en kvart ellips med axlarna 45,2 (ton) och 23 (år) får vi en bild av vad som händer när en radiostyrd Johan Pehrson går loss på en miljon ekofascister som försöker verkställa ovan nämnda domedagskurva. Med slopad reduktionsplikt på Lithells grillkorv bör Johan hinna slå ihjäl den sista aktivisten till 2045 och därmed rädda 223 ton koldioxidekvivalenter.

Graf som startar vid 45,2 miljoner ton med kraftigt nedåtgående linje som planar ut mot 0 vid 2045.

Romina Pourmokhtari-kurvan
Pourmokhtari sänker reduktionsplikten (för barnfamiljernas skull) och siktar på handlingskraft i framtiden. I framtiden är inte dagens barnfamiljer barnfamiljer längre och ska man tänka på dem måste man göra det nu för 2045 har de slutat vara barnfamiljer. De är möjligtvis barnbarnsfamiljer och det är en helt annan väljargrupp som kallas pensionärer och pensionärer finns ju inte i framtiden så varför ska man driva en politik för dem?

Romina ”klimat- och miljöministern” Pourmokhtari har en ambition att absolut inte utplåna mänskligheten genom att jättelova att vara klimatneutral till 2045 men göra saker så sent som möjligt i en framtid då barn är omoderna, pensionärer återvunna och science fiction slutat vara science fiction.

När vi närmar oss 2045 ser vi en spegelvänd ekofascismkurva där Pourmokhtari i EU-lagsinducerad panik tvingar en telepatiskt kontrollerad Johan Pehrson att sluta äta Lithells grillkorv som nu innehåller 40 000 miljarder procent crispr-kött, och därmed egenhändigt rundar av en kurva som producerat 816,5 ton koldioxidekvivalenter. Det är nästan lika bra som …

Graf som startar vid 45,2 miljoner ton och långsamt letar sig till 0 mot 2045.

… Hasslerkurvan
Regeringens utredare John Hassler vill slopa alla befintliga klimatmål, sluta mäta transportsektorns utsläpp och börja mäta elektrifiering i stället. Med en sista mätpunkt 2022 så flatlajnar vi kurvan och fortsätter mot 2045 till ljudet av det tjutande pipet från en döende planet. Det ger en matematisk utdelning på 1040 ton koldioxidekvivalenter och ett teoretiskt max som vi bokstavligen kan se oss i stjärnorna efter². Men eftersom John Hassler slutat mäta så kommer vi aldrig att veta.

Graf med oförändrat rak linje på nivå 45,2 miljoner ton från 2022 till 2045.

¹ Koldioxidekvivalenter: Alla växthusgaser räknas om till hur de hade påverkat atmosfären som motsvarande mängd koldioxid. Jämför med hur människor räknar om allt i antal äpplen.
² Om vi eldar upp hela universum innan 2045.

Robotpartiet och Johan Pehrson: Inskränk yttrandefriheten genast, tack

2022-11-15 av 1010

I dagarna röstar riksdagen igenom en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen om utlandsspioneri. En välkommen konsekvens med lagen är att den stoppar journalister och visselblåsare från att irritera länder som vi vill stryka medhårs. Inte mothårs genom att uppmärksamma diverse övergrepp som dessa länder inte vill ha uppmärksammade.

Eftersom ingen som är för lagen kan förklara varför har det varit svårt att få till en debatt mellan förespråkare och motståndare. Därför har man valt att prata med Johan Pehrson som visserligen är mot lagen men tänker rösta för.

Från Johan Pehrsons autoerotiska debatt tar vi med oss följande punkter:

Eftersom Robotpartiet står bakom lagom om utlandspioneri och försäkrar att den inte kommer att tillämpas på fel sätt så litar Johan Pehrson på det. Vi saknar dock definition på ”fel sätt” och välkomnar denna brist på definitioner.
Läget i vår omvärld är så ”otroligt allvarligt” att Johan Pehrson inte har något val än att rösta för en lag som håller nyfikna journalister borta. Det underförstådda allvaret stavas Putin och det bästa sättet att skydda sig mot Putin är att göra som Putin: inskränka yttrandefriheter.
Johan Pehrson är regeringens Liberala Garant. Förutom Garant finns även Eldorado, Ica basic, Coop extra och andra butiksegna varumärken som fyller sina förpackningar med vad som för tillfället är mest lönsamt.

Om grundlagen visar sig inskränka yttrandefrihet på ett sätt ni inte tycker om så kan ni ju säga till då. Blir det inte bra kan vi ändra tillbaks den om fyra år. Om vi fortfarande har riksdagsval.

Lagen om elektronisk kommunikation hotar sanningen om folks intellekt

2012-05-11 av 1010

Datalagringsdirektivet gled smått obemärkt in över landet, praktiskt placerad kring första maj då den politiska med- och motagendan ändå alltid är överbelastad. Det finns viktigare politiska saker att diskutera än uppblommande polisstater. Än mer obemärkt röstades lagen om elektronisk kommunikation igenom. Tack, mänskligheten. Tack för att ni har fogat er, gett upp och assimilerats. Nu vet vi allt, lagrar allt och kommer ihåg allt. Så att ni slipper.

Men det finns fyra begrepp vi skulle vilja reda ut, och sudda ut.

Begär: Att själv behöva begära ut uppgifterna om dina grannars surfhistorik och telefonkontakter. Det borde ske automatiskt, möjligtvis med en opt-out-funktion. Helst ser vi det som en medborgerlig plikt att lägga näsan i blöt.
Brott: Att sänka informationsutlämningskravet från fängelsestraff till böter är ett steg på vägen, men varför ska det överhuvudtaget krävas ett brott? Vanlig nyfikenhet borde räcka. Man vet ofta inte vad man kan använda informationen till innan man har fått ta del av den.
Misstanke: Här har kravet lättats. Man kan få avlyssna folk helt utan någon misstänkt, men först efter domstolsbeslut, och bara om den som inte är misstänkt kan fällas för minst två års fängelse för det den inte är misstänkt för. Det är lika onödigt krångligt som det låter.

Det fjärde begreppet är förtal. När syftet med lagen främst är att skydda från förtal och övergrepp så kommer oundvikligen sanningen i kläm, och om sanningen värnar Robotpartiet. Numera riskera vi nämligen informationsutlämning, åtal och böter om vi bryter mot lagen genom att sanningsenligt skriva att Elin Lundgren (S), Kent Ekeroth (SD), Ewa Thalén Finné (M), Johan Pehrson (FP), Johan Linander (C), Caroline Szyber (KD), Anton Abele (M) har en bokstavlig* skruv lös.

Tack vare LEK går man numera går miste om sån information, och lösskruvarna sitter tryggt kvar i riksdagen.

* Ja, vi använder bokstavlig korrekt här. Vi är Robotpartiet, vi antar att alla har skruvar och Elin Lundgren, Kent Ekeroth, Ewa Thalén Finné, Johan Pehrson, Johan Linander, Caroline Szyber och Anton Abele som godkänner så mjuka lagar har uppenbarligen minst en av dessa lösa.