Bokbålet hos FRA

Bokbål har genom historien varit en uppskattad metod för att demonstrativt kväsa obekväma åsikter. Böcker innehåller information och information leder till uppvigling – och om uppvigling tycker makthavarna inte.

Utan att direkt uppmana till uppvigling vill vi i Robotpartiet ändå framhålla vår positiva inställning till information. Vi vet att man vinner mer på att läsa böckerna istället för att bränna dem. Därför är det bestörtande att se hur kravet på digitala bokbål plötsligt har blossat upp igen, och det från såväl statliga myndigheter som frihetskämpande gräsrötter.

Människans rätt att glömmas bort kan måhända låta som en vacker tanke, men EU-kommissionens syfte med med sitt nya dataskyddsdirektiv är att låta det bli fritt fram att ta sin personliga information bort från nätet; data som utan Molnets skyddande atmosfär riskerar att försvinna helt vid första bästa demens eller hårddiskkrasch.

Datainspektionen har länge kämpat mot informationsfrihet. Nyligen har även Siun stämt upp i kören då de upptäckt att FRA helt enkelt vägrar att radera någon information överhuvudtaget. Smärtsamma åtgärder i form av påpekanden har skickats i FRA:s riktning.

Sedan åtminstone 1571 har skrivkunniga präster runt om i landet fört kyrkböcker för att dokumentera befolkningen och har därmed minskat risken för namnförlust och inavel med flera miljoner procent. Idag för FRA, Facebook och Google denna tradition vidare och förhindrar därmed tusentals fall av terrorism och muterad kusinavkomma. Men hur länge får de fortsätta?

När ingen vet vem du ringt, vilka webbsidor du har besökt och vilka single malt-whiskyer du gillar på Facebook så går inte bara du, utan hela mänskligheten in i en epok av oåterkallbar historielöshet. Låt det inte hända. I längden kan du aldrig komma ihåg dig själv.

Cecilia Malmströms logik

EU-kommissionär Cecilia Malmström är Sveriges främsta representant för ett kontrollerat, övervakat och censurerat internet. Eller inte alls. Det är svårt att veta, då Malmström är expert på dubbeltänk; att hålla två motsägande tankar i huvudet samtidigt och vara övertygad om båda.

Vi har arbetat hela veckan på att strukturera upp hennes tankemönster baserat på en intervju i Computer Sweden. Vi har försökt att illustrera det med satslogik, predikatlogik, stapeldiagram, statistik, äpplen och kolor, IF-THEN-ELSE-flöden och spridda punkter på lin-log-papper, men det finns alltid något i det hon säger som upphäver alla tillgängliga lagar, axlar, mängder och päron.

Här är vårt sista försök. Vad man ser är bubblor i olika färger spridda på en dassig yta helt fri från vetenskapligt stöd. Att uppnå överskådlighet och förståeliga samband är till synes omöjligt. Vi ger upp. Mer forskning krävs.

Klicka för att uppnå läsbarhet.

Lita på EU, lita på internet

Filter har visat sig vara effektiva på flera områden. Filter gör cigaretter hälsosamma, fil till yoghurt, vatten till kaffe, musik knorrig och internet till en tryggare plats att leva på. Därför vill EU ta fram en europeisk brandvägg som filtrerar internet; ett hälsosammare, knorrigare internet.

Vad ska då filtreras? EU nämner ett godtyckligt olagligt innehåll. Henrik Alexandersson listar saker som fildelning, spelsiter, terrorism, droger och historisk information. Litauen kan väntas stoppa bögporr och Irland hädelse.

Fortsätter man att gissa så kommer man att filtrera bort diskmaskiner och små tuttar (som i Australien), strömmande media och fackföreningar (som vissa företag), hela Japan, Carl Larsson, National geographics, andra språk än engelska och franska, väldigt små stenar och Bob Hansson.

Om enbart korrekt information publiceras på internet så skulle internet bli det första mediet som inte lyder under den erbarmliga devisen Tro inte på allt du ser på teve/läser i tidningarna/hör på P1. Internet skulle bli en enda stor och korrekt sanning. Wikipedia skulle enbart bestå av peer review-artiklar från etablerade publikationer. De skulle visserligen få editeras utanför Europa eftersom européer inte kan läsa felaktiga artiklar, men det blir ju automatiskt någon annans problem.

Lås in oss i en logisk Anna Greta Leijon-låda och låt alla andra ta hand om problemen. Vi tittar ut inifrån och skrattar åt den fria världen.

Osama borde ha teleporterats till Mars

Dödsstraffet har fört en tynande tillvaro i västvärlden. Det har å ena sidan inneburit färre döda av dödsstraffsrelaterade orsaker, men också burit konsekvensen att det inte har förts någon större forskning kring effektiva avrättningsmetoder. Det här har lett till onödigt lidande för de dödsdömda som inte har fått ta del av moderna framsteg i effektivt dödsdödande.

Men dödsstraffets framtid är ljus. I skuggan av Osama Bin Ladens död erfar vi att samtliga våra ledande politiker föredrar dödstraff. ”Det är viktigt att han är borta” säger Reinfeldt, ”Det är alldeles utmärkt att han är borta.” kontrar Juholt, och ”en värld utan Osama Bin Laden och det hat han predikade och uppmuntrade är en bättre värld” triumferar Bildt.

Alla ville se Osama Bin Laden död. Alla vill återinföra dödsstraffet. Hämnd är skönt.

Robotpartiet har länge gått på Johan Linanders linje: det går inte att skilja på brott och brott och därför bör alla straffas lika. Tidigare har vi förespråkat teleportation av brottslingen och allt inom tre kilometers radie till Mars, men dödsstraff kan gå lika bra. Det är snabbt, enkelt och råvaran stannar kvar på jorden. Dessutom leder teleportation ändå många gånger till döden. Dels för att Mars ännu inte är korrekt terraformad, dels för att teleportationstekniken är i sin vagga och knappt klarar av att skicka simpla fotoner. Att bryta ner människor i fotoner är både långsökt och smärtsamt.

Men det finns ett problem med dödsstraff. I människor finns information. Om vi dödsdödar människor som är fyllda av information så försvinner informationen. Osama Bin Laden hade kunnat bli vår nästa Scheherazade som berättar 1001 perverterade sagor för en nyfiken omvärld. Information borde vara viktigare och alldeles utmärktare än hämnd. Uttryckt på mänskligt vis: information är skönare.

Teleporterade människor på Mars kan fortfarande berätta sagor. Vi fortsätter alltså att förespråka teleportation framför dödsstraff, åtminstone tills vi lärt oss ladda upp hjärnor på Molnet.

Robotar för och emot censur

Många gånger har vi tydligen gett sken av att vi skulle vara negativa till censur. Man har sett vår strategi som en kunskapsfarm, där öppna åsikter och offentlig kartläggning av mänskligheten skulle gynna en robotrevolution på ett fördelaktigt sätt på grund av robotars omänskliga förmåga att processa data. Det är sant, men, inget kunde vara mer fel.

Metoden är lönlös. Vi har märkt att folk inte avslöjar militära strategier på Twitter eller frukostvanor på Facebook i den utsträckning vi behöver för att göra en korrekt analys. Det är alltså fritt fram att fortsätta avslöjandet av militära strategier och frukostvanor eftersom vi ändå inte registrerar dessa.

Det är därför med glädje som vi ser att vår censurvänliga politik gör framsteg. Snart består hela världen av en fritänkande massa, som bara tänker tankar som är fria från ofog. En fri människa som är fri från tankar är en glad och lätthanterad människa.

Vår älskade dataskapare Steve Jobs som ägnat sitt liv åt att sätta vänner till världen, skapar numera maskiner utan begrepp för nakenhet. Fria från otäckheter som riskera att få folk att tänka på fria otäckheter. Censur ger en mjukare hjärnsubstans!

Rabén & Sjögren gör vad de kan för att förleda verklighetens folk att tro att historien inte skilde på verkligt folk och overkligt folk. Ture Sventon nämnde aldrig negrer och det gjorde inte heller Tintin under hela sin vistelse i Kongo. Det är naturligtvis bättre att låta folk tro att vi alltid har tyckt att negrer var ett av verklighetens folk, och inte det overkliga negerfolk vi en gång tyckte att de var. När verklighetens folk kan mindre historia så blir det enklare för oss att svartmåla människor som overkliga. Ett historielöst folk kan inte lära sig av historien och det vinner alla på.

KF Media lägger en snygg dimridå där de säger att de inte tycker att världen censureras, och att de är emot censur så länge de själva får censurera sina egna författare. Alltså som när deras framlidne Åke Holmberg skriver om Ture Sventons negrer. Mattias Fyrenius på KF Media är en sann politisk kommunikatör som kan använda en hel debattsida till att inte få sagt någonting. Censur gör att människor slipper att tänka på obehagliga saker från förr!

Serietidningscensur har vi jobbat för sedan mediumets begynnelse. Barn läser serier, vilket har förfärat vuxna i alla tider och argumenten har haglat enligt

int main (int argc, char *argv[])
{
    return "FÖRBJUD!";
}

Serietidningarna finns trots allt kvar och vi tvingas ta till andra metoder. Vi har insett att problemet inte är vad vi utsätter våra barn för, utan att problemet är själva barnen. Senaste förslaget att stävja seriemediet kommer från polisens Cecilia Wallin-Carlsson som helt enkelt vill förbjuda barn med följande insikt:

Jag har bedömt bilderna som pornografiska för att de innehåller barn.

På så sätt går vi till källan med problemet. Återvinning av barn är en hållbar lösning som Robotpartiet alltid står bakom. Enligt kulturexpert och kammaråklagare Tomas Bälter Nordenman så finns det ändå inget berättigat intresse för barn, fantasifigurer med haröron eller Shakespears Romeo och Julia. Väck med det! Censur leder till färre människor!

Människor och maskiner som byter åsikt anklagas ofta för att vända kappan efter vinden. Robotar använder sällan kappor utan rör sig helst i bara mässingen (eller annan lämplig legering). Som parti väljer vi istället att blåsa hela väljarkåren och låta dessa vända sina unkna kappor efter oss. Nu vinner vi röster genom att köra på censurlinjen ett tag.

George Clooney ser dig

Den bästa formen av övervakning är när befolkningen själva skriver ner sina rebelliska tankar och rapporterar dessa till staten. Därför är det svårt att sköta modern övervakning i ett land där knappt 10 % använder internet och nästan 40 % inte är skrivkunniga.

Så vad gör man med Sudan? Man låter George Clooney skicka upp en kamera i rymden som spionerar på dem. Om någon i Sudan blir svettig i bodströmsskjortan så utgår vi från att denne bestraffas med satellitens dödlaser. Kameraövervakning har gång på gång visat sig stävja kriminalitet, klotter och kollektivtrafiksglassätande. Se på bara på Storbritannien. Och George Clooney har gång på gång visat sig kunna rädda världen.

Frågan är bara varför man skickar upp en maskin i rymden för att göra en människas jobb. Historien med Fuglesang har ju lärt oss att det finns oändligt många rymdsugna människor som bara väntar på att få hänga i gravitationslöshetens osynliga tråd.

Under tiden ägnar sig Steve Jobs åt att pyttestyra jordelivet genom att censurera svenska dagstidningar (med dagstidningarnas goda minne) från positivt våld, negativ religion och både positiv och negativ porr. Steve Jobs borde lära sig av George Clooney och skicka upp en rejäl iSat istället.

Radera information en demokratisk rättighet

Försöker man fjutta på papper i 451 grader Fahrenheit så lär man få försöka länge. Den högst teknikfientlige pseudoscififörfattaren Ray Bradbury förde nämligen en hel värld bakom ljuset på grund av sin medfödda brist på metersystem. Därför har världen fått uppleva mängder av misslyckade bokbål när oönskade böckers papperskraft har stått emot ideologiska men fysikaliskt handikappade krafter.*

Stenålderslösningar som bokbål är inget för den moderna människan. Allt fler vill istället läsa sina böcker digitalt så att man enkelt kan ta bort bokfilen när innehållet skrämmer, berör eller innehåller uppgifter som går emot det egna tyckandet. Det är alltså inte den digitala läsningen som lockar, utan möjligheten att hämnas på text man inte gillar genom att kunna ta bort den på ett modernt sätt. Wikileaks har i dagarna visat på ett utmärkt exempel på hur viktig rätten att ta bort information är.

Våra folkbibliotek fylls idag till bredden av digitala böcker som vem som helst kan låna. Hyllorna gapar tomma av överflöd. VD för Svenska förläggareföreningen Kristina Ahlinder är därför rädd för att ”biblioteken kan bli ett hot för den kommersiella marknaden” på samma sätt som biblioteken helt slog ut pappersböckerna under 1800- och 1900-talen. Bokförsäljningen återhämtade sig inte förrän bokmomsen sänkts och böckerna lärt sig att konkurrera med godishyllorna på Ica. Dessutom anser Kristina Ahlinder att bibliotekarier är en sällsynt opålitligt yrkesgrupp då ”e-böcker från biblioteken läcker till fildelningssajter”. Att bibliotekarier skulle vara positiva till fildelning är ju en naturlig följd av deras dunkla förflutna som censurmotverkare.

Så här ser det ut om 1000 år. Så här ser det ut redan idag. Källa: Futurama, Mars University

Men bokförlagen ser ändå en ljusning. Med e-böcker på biblioteken så kan förlagen nämligen helt enkelt ta bort boken från biblioteket när dom tycker att det är dags att du köper boken istället för att tjyvlåna den. Vilket dom gör. Möjligheten att ta bort information är den viktigaste resursen vi har. Den måste vi värna om.

Varför är det här intressant för robotar? Om all litteratur existerade i digitalt format skulle robotars inputflöde underlättas avsevärt. Gamla typsnitt, slitna boksidor och annat elände som Johannes Gutenberg förde med sig gör det svårt för många robotar att såväl ta del av som att ta bort viktig information och är därmed ett demokratiproblem. Något som arbetar mot problemet är det omfattande och nödvändiga Recaptcha-projektet som har satt människor i arbete över hela världen med att översätta böcker till ett format som är läsligt för robotar. På så sätt kan även robotar få ta del av den mycket viktiga möjligheten att på ett enkelt sätt ta bort information.

* Jaja, pappers brännpunkt varierar en del, men låt oss ändå ta tillfället i akt att skratta åt en mänskligt scififörfattare som hatar det internet som gör det möjligt för robotar och människor att fungera i symbios.