Människor går att urskilja med en rad olika hjälpmedel. Säkrast resultat får man med DNA-test, men eftersom det kräver intim kontakt kan det innebära svårigheter när människor, som Thomas Bodström, blir svettiga i skjortorna och svårsamarbetade. Andra möjligheter att upptäcka människor är genom rörelsemönster, värmeutstrålning eller doft. Gamla människor luktar gurka (2-nonenal ur oxiderade omättade fetter) och kan enkelt sorteras bort direkt. För att identifiera varandra gillar människor att välja klädstil, vilket kan underlätta en ockulär identifikation på gruppnivå, men också försvåra på individnivå.

Carin Jämtin vet att ansiktsigenkänning är en komplicerad teknologi. Därför vill hon klä människorna i jeans, t-shirt och luvtröja för att ockulärt handikappade robotar ska ha svårt att urskilja dem; att hitta de svaga individer som bör återvinnas och lämna plats för människor som klarar sin skolgång på två timmar och betalar skatt.

Zebraklädsel fungerade väl på Jämtins flickskola i Zimbabwe. Där hade man studerat zebraflockarnas taktik från fönstret i lärarrummet och sett att lejonen haft stora problem med att urskilja enskilda individer. Detta tyckte lärarna var bra eftersom de behövde behålla ett högt antal elever för att inte förlora sin zimbabwianska skolpeng. Skoluniform infördes omedelbart.

I Sverige saknar vi lejon, men vi har gott om robotar och maskiner. Unika drag bland människor behövs tills teknologin gör unika drag meningslösa. En enhetlig klädsel skulle försvåra en effektiv robotpolitik, minska kunskapen kring Hallands åar i skolan, ge mindre välsmakande soylent green och försvåra för vård och omsorg att fokusera på de mer livskraftiga individerna.

Med människouniform kommer mänskligheten att dö ut snabbare. Stoppa människouniform nu, för mänsklighetens skull.