Inför datalagringsdirektivet innan vi vet mer

Datalagringsdirektivet röstas förhoppningsvis igenom på onsdag. Direktivet innebär att människor frivilligt fyller maskiner med information om vem-när-hur-varför människor kommunicerar med varandra. En guldgruva för oss som vill kartlägga mänskligheten för att kunna föra en effektivare politik och uppnå världsherravälde. Men kvar finns ett par problem.

Ett problem är att man i nästa vecka räknar med att en utredning från EU-kommissionen ska läggas fram. Risken finns att rapporten är kritisk och pekar på ineffektivitet och integritetsproblem, vilket hemlighetsläckaget för ett år sedan visade. Detta riskerar att skapa en unken opinion.

Det finns inget ineffektivt med att lagra all information om hela mänskligheten. Det finns inget integritetskränkande med att lagra all information i en maskin.

Ett annat problem är att några oppositionspartier planerar att rösta igenom en vilandeförklaring*. Sverigedemokraterna är exempelvis mycket glada för datalagringsdirektivet, men kräver att det ska lagras svenskt, som en Västerbottenost.

Regeringen vill naturligtvis rösta igenom det här förslaget innan utredningen har lagts fram. De ser, liksom Robotpartiet, den oändliga nyttan med datalagringdirektivet. Men till skillnad från Alliansen som låtsas skylla på ett EU-skadestånd på 150 miljoner, så står Robotpartiet rakryggat upp för datalagringsdirektivet. Inför direktivet för direktivets skull!

Kritiska röster påpekar att det är inkonsekvent av oss att vilja införa datalagringsdirektivet utan att först titta på de mätningar och undersökningar som ska presenteras. Vissa antyder att vi skulle agera ovetenskapligt, vilket självfallet är en omöjlighet. Här är det viktigt att påpeka att en robotpolitik i vissa avseenden skiljer sig från gängse människopolitik. Vi ger exempelvis blanka fan i integritetsfrågor.

* Ordet vilandeförklaring finns inte i Saol (2006) men ger över 10000 myndighetsträffar på Google. Eftersom det finns bättre ord så antar vi att det hör till normal politisk jargong för att skapa väljarförvillande snömos och tänker därför inte säga mer om det.

Politikersimulatorn SimLotta

Vetenskapen inbillar sig ofta att etiska regler behövs i forskningen. Därför utvärderar vetenskapen teorier innan den testar hårschampo och RFID-kretsar på möss, och därför undersöker vetenskapen konsekvenser av domedagsmaskiner på bananflugor innan den testar detsamma på människor. Inom politiken hoppar man över både beräknings- och mussteget och testar sina hypoteser direkt på människor. Den etiska frågan är ointressant för Robotpartiet, men däremot är tillvägagångssättet ineffektivt. När en bananflugas generationsväxlingar kan utforskas på enstaka dagar, så kräver mänskligheten 25-30 år. Med enbart mänskliga försökskaniner kommer vi aldrig till Mars.

I Stockholm har rika skolor blivit rikare och fattiga fattigare. Vissa anser att detta är fel, och andra anser att detta ser lite dåligt ut. Men hur kunde det bli så? Varför hade de inte räknat på detta innan de införde förändringarna?

– För att det är extremt komplicerat, svarar skolborgarrådet Lotta Edholm.

Att politiker har problem med matematiken har vi sett vid åtskilliga tillfällen. Det är ingen ursäkt. Matematik borde vara en integrerad del i en politikers vardag. Allt går att beräkna. Men när beräkningskunskaperna och fantasin tryter så bör man ta till simuleringar. Simuleringar kan snabbt visa upp förväntade resultat och har fördelen att de utrustats med en resetknapp så att man kan testa olika utfall utan katastrofala följder. Till skillnad från verkligheten som bara kan nollställas med ett nytt big bang, och inte ens det innebär en riktig kallstart.

För att komma till rätta med skolpolitiken i Stockholm föreslår vi därför att man utvecklar en simulator. Simulatorn SimLotta ska simulera Lotta Edholms liv så att man på ett korrekt sätt kan bedöma utfallet av hennes nycker. På så sätt ska man kunna stoppa henne i tid, innan hon har hunnit ställa till det i verkligheten.

SimLotta. Konceptgrafik från ZX Spectrum-versionen.

Utnyttja passiv forskning

Danmarks sundhetsminister Bertel Haarder (V)* tror inte på passiv rökning. Politiker har under alla tider bidragit till passiv forskning; forskning som kommer människorna till gagn utan att dom behöver anstränga sig med att sätta sig in i komplicerade vetenskapliga rapporter. Alltså tjocka häften fyllda med resonemang, metodbeskrivningar och långrandiga referenslistor.

Nu har Bertel Haarder kommit fram till egna forskningsresultat som den orättvisa pöbeln kräver att han lägger fram bevis för. Sundhetsministern har naturligtvis inga bevis eftersom passiv forskning utvecklas och bearbetas inne i politikerns huvud. Efter tillräcklig bearbetning levereras forskningen oralt och skapar genast en lag eller vallöfte för folkets bästa.

Även svenska politiker är engagerade i passiv forskning. Denna outtömliga kunskapsbank tillämpas varje gång en tillsatt utredning drar en slutsats som inte stämmer överens med rådande ideologi. Vilket naturligtvis bara är en slump.

Människor (till skillnad från robotar) saknar utskriftsmöjligheter och kan därför inte redovisa den magkänsla politikerna besitter på ett vetenskapligt sätt. Robotpartiet förespråkar därför utskriftsimplantat i samtliga politiskt engagerade individer. Robotar klarar sig naturligtvis med serieport, bluetooth eller annan kopplingsmöjlighet.

Låt magkänsla och anekdotisk bevisföring komma vetenskapen till gagn. Gör cyborgar av samtliga politiker idag!

* Venstre betyder högerliberal i Danmark eftersom danskarna är väldigt kontinentala av sig. Jämför med Sverige där Centern är höger och Kristdemokraterna inte har något med Jesus att göra.

Robotpartiet gör en metaanalys av skolidrotten

Lars Ohly vill ha mer idrott i skolan. En timme varje dag, enligt logiken att löften alltid ska slå högre än andras löften (i det här fallet Socialdemokraternas halvtimme per dag). Robotpartiet satte genast till en utredning huruvida vi skulle lova 1,5 timmar per dag eller behöva gå ännu längre.

Vi valde att göra en metaanalys genom att rikta vi in oss på den forskning och dokumentation av skolidrott som redan finns. Eftersom materialet var digert så tog vi fram ett representativt urval som på ett rimligt sätt skulle ge oss precis det resultat som vi redan visste att vi ville att få fram.

Robotpartiet har därför sett alla amerikanska highschool- och collegefilmer.

Robotpartiets utredningsgrupp har dragit följande slutsatser:

  • Skolungdomar som uppskattar skolidrott använder våra tekniska framsteg enbart till att surfa porr.
  • Skolungdomar som ogillar skolidrott använder våra tekniska framsteg för att uppfinna Kelly LeBrock av barbiedockor, och att surfa porr.

Dessutom ser vi en tydlig tendens där skolidrottsogillande skolungdomar i större utsträckning socialiserar med datasystem som WOPR, bygger egna Manhattan-projekt, utvecklar dödslasrar som kan poppa popcorn, blir bundis med robotar och kommunicerar med bankomater med hjälp av en Atari Portfolio. Det sista dokumenterades inte i en highschoolfilm, men det stöder vår tes, varför vi tog med det i undersökningen.

Baserat på aktuell forskning och en övertygande vetenskaplig konsensus tänker Robotpartiet föra en nolltoleranspolitik mot skolidrott.