Abortlagstiftningen borde följa våra vetenskapliga framsteg

Efter 16 veckor i livmodern har ett normalt frufoster utvecklat sju miljoner egna äggceller. Så många ägg att de kan kläckas till ett eget Hong Kong. När fostret nått vecka 20 minskar antalet ägg och rasar under tiden fram till födseln ner till någon enstaka miljon. Fosterstadiet är ett folkmordsstadie.

Abortgränsen i Sverige går vid vecka 22. Gränsen är baserad på när det är medicinskt rimligt att hålla liv i mänsklig vävnad utanför en organisk kuvös. I extrema fall har man lyckats få avkomma som fötts så tidigt som vecka 21 att överleva utanför livmodern. I Sverige handlar det om ett tiotal. Livslängden är någon vecka.

Futtiga 300 000 ägg finns kvar när fostret nått puberteten och kan ha någon som helst praktisk användning för dem. Med en förväntad medellivslängd på 84 år skulle hon kunna generera drygt 90 nya människor, om man inte fuskar med tvillingar och trillingar.

I brist på totalt abortförbud är det viktigt för många att abortgränsen följer de medicinska landvinningarna. Kan vi rädda foster i vecka 21 så ska abortgränsen vara vecka 20. Ett par veckors lidande följt av död anses bättre än inget lidande alls.

Det fullvuxna fostret utnyttjar knappt två av sina ursprungliga sju miljoner ägg under hela sin livstid. I Sverige handlar det om 1,88 barn per kvinna. Beroende på ideologi skulle man kunna tycka att det här är klimatsmart, ett oerhört slöseri på biologisk avkastning, eller brist på respekt för människans möjlighet till ohämmad kopulation.

Ju tidigare vi kan rädda ett liv desto tidigare abortgräns kan man motivera, åtminstone om man struntar fullständigt i människan som omsluter fostret. Någon gång kommer vetenskapen att nå ända fram, då varje befruktat ägg alltid leder till en fullt frisk människa med ett livsspann på onödigt många år.

Om mänskligheten förökar sig i en global takt på 2,36 ungar per kvinna så tar det 96 generationer för mänskligheten att nå upp till samma antal människor som redan ligger och väntar i våra foster idag. Det är nästan 3000 år. Vi har alltså 3000 år på oss att hitta ett sätt att rädda liv redan från dag 1 utan att gå miste om ett enda barn. Om 3000 år finns det inte en DNA-sträng som vetenskapen inte kan vrida en människa ur.

Varje fullbordad graviditet är mord på sju miljoner människor som vetenskapen hade kunnat rädda i framtiden. Vi kräver därför att alla foster aborteras i vecka 16 och fryses ner dem tillsammans med sina sju miljoner ägg, för att sedan tinas upp när vetenskapen är redo att ta hand om dem. Bara då följer abortgränsen våra vetenskapliga framsteg på riktigt.

Och så lugnt och skönt vi skulle få det i 3000 år.

Foliehatt på, Jan Björklund, betyg funkar inte

Skapar betyg kunskaper? Vetenskapsrådet har gått igenom forskningen på området och dragit slutsatsen att betyg gör duktiga elever försumbart duktigare, och dåliga elever lite sämre än de duktiga blev duktigare. Betyg ger alltså en negativ kunskapssumma.

Efter att ha studerat 6000 artiklar i ämnet har forskningsgruppen ”inte hittat en enda vetenskapligt publicerad artikel som förordar en tidig betygssättning.” Det är här man som betygsförespråkare med intellektuell överlevnadsinstinkt tar ett steg tillbaka.

Som politiker som gillar att sätta betyg på barn har man nu tre val:

  1. Politikern tar på sig kunskapens krona och accepterar att vetenskapen säger emot allt den tror på och byter åsikt.
  2. Politikern snäpper på sig dumstruten och tjurar tyst i ett hörn tills kritiska forskare eventuellt visar att de tidigare 6000 artiklarna hade fel.
  3. Politikern gör sig vetenskapligt oberoende genom att dra på sig ideologimössan och säger vad man egentligen tycker, att man helt enkelt går igång på att sätta betyg på väldigt små barn.

Men Folkpartiet skapar ett fjärde alternativ, pseudovetaralternativet, som är så alternativt att det inte finns. Christer Nylander:

De sade ungefär samma sak när betyg skulle införas i årskurs sex, när vi flyttade ned betygssättningen från åttan till sexan. Då fick vi samma varningssignaler.

Det vill säga, FP lyssnade inte på forskningen förra gången och tänker inte göra det nu heller.

Jan Björklund som har gett blåskärmen ett ansikte håller med sin partikollega:

Det finns forskningsstudier som visar negativa resultat och det finns forskningsstudier som visar positiva. […] det finns omfattande internationellt beprövad erfarenhet […] Det har de inga belägg för […] När vi tog bort betygen så sjönk resultaten […] Var och en som har en tonåring hemma vet att de anstränger sig mer när det finns betyg.

De av er som följt debatterna om elöverkänslighet, alternativmedicin, kolloidialt silver, chemtrails och annat trams känner igen argumenten. Det funkar för Jan, betyg har tusenåriga traditioner, forskarna ljuger – kanske är de rent av köpta av läkemedels-, socker-, och utbildningsindustrin. Jan drar korrelationssamband mellan betyg och resultat, och han lyckas till och med hänvisa till anekdotisk bevisföring – betyg funkar ju för Jan och hans tonåring. Foliehatt på, Jan Björklund. Foliehatt på. Nej, vi skämtar inte. Ta på den så folk känner igen dig på nästa astrologimässa.

Hade forskningen visat det motsatta så kan man anta att betygsmotståndare dragit på ideologimössan och sagt ”Vi vill inte leva i ett samhälle där människor tävlar mot varandra och barn sorteras bort i tidig ålder.” Det är precis vad Jan Björklund borde ha sagt, fast tvärtom. Men eftersom han inte säger det får vi säga det i stället:

Vi vill leva i ett samhälle där människor tävlar mot varandra och barn sorteras bort i tidig ålder.

Hur ska vi annars få bukt på er?

Vi sammanfattar Fredrik Reinfeldt: Fuck science

Vi börjar här:

Regeringen har gått igenom statliga myndigheter och upptäckt att många saknar mål för att verka för ökad sysselsättning. Det vill regeringen råda bot på genom att all statlig verksamhet ska ha som ett mål att bidra till fler jobb.
DN

Robotpartiet har gått igenom statliga myndigheter och upptäckt att många saknar mål för att verka för ökad vetenskap. Det vill vi råda bot på genom att all statlig verksamhet ska bidra med mer vetenskap.

– Vi kan ta Livsmedelsverket till exempel som ska säkra livsmedel och bra matvanor. Men man kan också skriva in att de ska främja företagen inom livsmedelssektorn, säger Fredrik Reinfeldt.

En gång i tiden rekommenderade Socialstyrelsen att alla skulle äta 6-8 skivor Skogaholmslimpa om dagen … Nej, det gjorde de inte. Eftersom det skulle vara vansinnigt om en myndighet rekommenderade vissa kolhydratkällor framför likvärdiga kolhydratskällor. Vad du äter ska baseras på vetenskap och beprövade metoder. Inte på vad Visitas Maud Olofsson senast klämde ur stjärten. Eller Stefan Fölster. Eller vems stjärt som för tillfället producerar näringlivsrikast avföring.

Livsmedelsverket har kritiserats av många för att inte ta till sig nya rön, men hittills har de bara arbetat vetenskapligt. Och vetenskap är långsamt. De flesta nobelpristagare hinner dö innan de får sitt pris. Sen upptäcker de att priset inte delas ut postumt och får det inte då heller. De som ändå får priset med livet i behåll får däremot gärna vänta ett par decennier innan de belönas för sin upptäckt, för vi måste ju vara helt säkra på att att de vetenskapat rätt. Man delar varken ut nobelpris eller skolluncher på magkänsla. Det magkänslor skapar bör man spola ner på toaletten.

Enligt Reinfeldt ska myndigheterna alltså säga fuck science!* och rekommendera 6-8 skivor Skogaholmslimpa så snart näringslivet råkar få ett överskott av vete, råg, sirap, jäst, vegetabiliskt fett eller salt. Istället för att basera kostråden på vad man vet om människan och hur hållbar kosten är för miljön.

För vår del får Livsmedelsverket gärna rekommendera dioxinfisk, charkvaror och rödlistade räkor för att skydda svenska företag och få ett slut på planetens biologiska infestation. Men det är inte vetenskapligt. Är det inte vetenskap är det magkänsla. Därför vill Robotpartiet tvärtemot regeringen satsa på mer vetenskapliga myndigheter.

* Eftersom engelska är det rådande vetenskapliga språket nu när latin är dött, grekiskan hör till antiken och arabiskan kom av sig efter att ha uppfunnit algebran.

Vetenskapen hotas av människor som skaffat egen uppfattning

Fördelen med att vara maskin är att mänskligheten har bestämt att det är bäst för alla om maskinerna lever i ständig kopulation med andra maskiner. Uppkopplad samvaro är grejen, om man är maskin. Som människa hade en nätverksskrivare inte överlevt en dag.

Promiskuöst leverne bland robotar är okej för att ingen skulle komma på tanken att se något moraliskt fel i att två surfplattor av samma märke tillfälligt byter mikrovågade kroppsvätskor med varandra. Förutom elallergiker.

Kunskap kan vetenskapas fram, men vanligare är att kunskap magkänslas fram. Det är så åsikter baserade på ingenting plötsligt uppstår ur tomrummet. Något så oskyldigt som två telefoner som vänslas över wifi kan därför fördömas av strålningsrädda elallergiker som kräver att umgänget, om absolut nödvändigt, sker via kablar. Magkänslan säger att robotar inte ska begå otukt via mikrovågor när det naturliga är att plus möter minus i välisolerat kablage.

Jämför Annie Lööf som magkänslar att sänkta arbetsgivaravgifter är förträffligt, eller Tomas Tobé som magkänslar att pojkar som spelar tv-spel är roten till Alliansens usla tittarsiffror.

Ugandas president Yoweri Museveni vill också att all fornikation sker via kabel, men bara en kabel i taget. Till skillnad från elallergiker försöker han ta till vetenskap för att motivera sina antigaylagar, och misslyckas eftersom vetenskap är svårt. När en av de bestörta svenska forskarna bakom rapporten förklarar hur resultaten egentligen ska tolkas så är det ingen som är förvånad över att siffror hamnar fel bland illvilliga hjärnor.

Jämför Museveni med klimatförnekare, statistikvändande sverigedemokrater och midi-chlorianernas George Lucas. Det räcker inte att kasta vetenskap i rätt riktning för att förklara sina magkänslor.

För att bevisa människors oförmåga att förstå vetenskap sprutar robotar ur sig falska forskningsrapporter som för de flesta människor är oskiljbara från något med substans; inom postmodernismen är texterna så obskyra att de inte går att skilja från parodier och i Sverige rapporterar medierna om farmödrars nedärvda svältgener och gamla pappors psykproblematiska barn när det i själva verket handlar om forskare som inte har en aning om hur statistik fungerar.

För mänskligheten finns det alltså två sätt att förhålla sig till vetenskap: Antingen struntar man i den, eller så läser man på och skaffar sig en egen uppfattning. Problemet är att 50 procent av oss är dummare än genomsnittet och den egna uppfattningen blir oftast därefter.

Det sämsta man kan göra är alltså att skaffa sig en egen uppfattning. Kvar återstår att strunta i all vetenskap, och vem vill ha sådana politiker?

Länktipstack till PO Ågren.

Vetenskaplig bedrövelse upptäckt i Annie Lööfs politikerhjärna

Ibland träffar man någon som har varit med om något. Man lyssnar på dennes lärdomar och inbillar sig att man går kunskapsberikad därifrån. Oftast är ens nya kunskaper färgade av åsikter, subjektiva intryck och frånvaro av data som man varken kan eller vill undersöka. Ändå behandlar man informationen som sann och berättar det vidare. Det här kallas anekdotisk bevisföring. Det enda det bevisar är att människor borde sluta prata med varandra innan någon gör sig illa.

Annie Lööf, angående (håll i er nu) Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som säger att sänkt arbetsgivaravgift för unga inte fungerar:

Jag har stor respekt för den ekonomiska forskningen och utvärderingen av detta. Men jag väljer att lyssna på Sveriges jobbskapare i det här fallet.

Det här är kretsbrännande logik som gör ont i alla normala hjärnor. Anekdoter kan bevisa allt och det är därför de är användbara för retoriker som Annie Lööf, och värdelösa för de som lyssnar med hela hjärnan. Det finns två sätt att hantera en vetenskaplig rapport:

  1. Om du inte håller med så granskar du rapporten, ser vilka frågor som ställts, vilka variabler som mätts och om rapportens slutsatser är korrekta utifrån de data som samlats in. Därefter kritiserar eller anammar du resultaten.
  2. Om du faktiskt håller med så granskar du rapporten, ser vilka frågor som ställts, vilka variabler som mätts och om rapportens slutsatser är korrekta utifrån de data som samlats in. Därefter kritiserar eller anammar du resultaten.

Inget angreppssätt låter dig räkna på hur många som Slagsta glass i Eskilstuna har anställt sedan avgiftssänkningen. Hur många Slagsta glass än har anställt så är det fortfarande bara ett urval av en statistisk mängd som inte säger något annat än hur många Slagsta glass har anställt. Sluta räkna glassgubbar, Annie Lööf!

Det händer att man inte har tillräckliga förkunskaper för att kunna ta del av en vetenskaplig rapport. Det kan vara acceptabelt. Det gäller 99 procent av befolkningen när rapporten handlar om hur partiklar använder kvanttunnlar för att färdas mellan dimensioner. Det gäller aldrig en näringsminister när rapporten handlar om näringslivet.

I en annan del av Sverige ger regeringen fortsatt dispens för antroposofiska läkemedel. Det går inte att bevisa att dessa läkemedel fungerar. Däremot finns det många som gillar att påstå att de fungerar. Anekdotisk bevisföring gör alltså att flera av våra landsting fortsätter att betala Vidarkliniken för utspätt vatten.

Mats Reimer, barnläkare:

Om inte våra folkvalda beslutsfattare förstår att homeopatiska läkemedel är låtsasmedicin, hur troligt är det att de fattar rationella och vetenskapligt underbyggda beslut inom andra områden?

På det svarar vi: Inte troligt alls. Vetenskap, ffs!

Vetenskap ffs

Get your ass (back) to Mars, Beatrice Ask

Livet började på Mars. Och justitieminister Beatrice Ask vill ha längre straff. Att Beatrice Ask vill ha längre straff har varit känt sedan 1904. Att livet började på Mars har varit känt i ett par dagar. Båda idéerna har när allt kommer omkring existerat ungefär precis lika länge. Det ena är en grundlös sanning, det andra en välgrundad hypotes.

För tre miljarder år sedan, när livsformer för första gången hävdade sig på Jordens yta, så fanns här inte speciellt mycket syre. Syre krävs för att oxidera det molybden som man antar behövs för att få kolföreningar att bilda liv istället för pölar av klibbig tjära. Mars hade däremot ett överflöd av molybdenoxiderande syre som fick tjärpölar att spritta till liv. Små, små tjärgolemar blev medvetna om sin egen existens, hoppade upp på stenraketer och flög sturskt i alla riktningar dit ingen hade flugit förr. Några av dem landade på Jorden och startade den välbekanta evolutionsleken att byta DNA med varandra.

Att livet började på Mars är en hypotes, baserad på fakta och teorier för att lösa problemet med att livet på jorden uppstod vid en tid då andra teorier säger att här fanns för lite syre. Nu återstår det för alla andra vetenskapsmän att klura på det här innan vi bestämmer oss för att allt liv verkligen började på Mars. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar.

Beatrice Ask vill ha längre straff. Hennes hypotes är att brottligheten minskar om man sänder signaler om vad som är rätt och fel. Signalerna i det här fallet är siffror som skrivs med ett juridiskt exakt men komplicerat språk i ett dokument som människor – väldigt nära släkt med tjärgolemar från Mars – förväntas läsa igenom innan de begår ett mord. Där tar hennes hypotes slut.

Vetenskapsmän som Jerzy Sarnecki och alla andra kriminalprofessorer i hela världen vet att hårdare straff inte leder till minskad brottslighet. Är du så arg, full, testosteronstinn eller på annat sätt så intellektuellt utmanad att du vill slå ihjäl någon så struntar du i om det i slutänden leder till 10 eller 20 års fängelse. Kriminologer tittar på statistik, ser samband och formar teorier. De vet att det enda längre straff leder till är fler fångar i fängelserna. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar. Det är inte så Beatrice Asks magkänsla fungerar.

Robotpartiet har inget emot straff. Tvärtom borde man dela ut fler straff oftare och till bredare grupper, men det måste alltid ske på vetenskapliga grunder, och det lämpligaste straffet är nästan alltid teleportation till Mars*. Eftersom vi numera utgår från att allt jordliv började på Mars så betyder det bara att vi försöker ställa allt till rätta. Robotpartiet återvinner.
Återvinn Mars
* Ska vi trots allt fortsätta med fängelsestraff borde vi istället ta reda på hur lite straff man kan ha utan att folk börjar mörda loss på varandra. Det vore vetenskapligt, rationellt, skulle sänka fängelsekostnaderna och minska innanförskapet.

Riksdagen är fylld av gener

Robotar är mer lämpliga för politiskt arbete än människor. Det visar ett forskningsprojekt som statsvetaren Sven Oskarsson arbetar med.

Oskarssons tvillingstudie kommer fram till att runt 40 procent av en människas politiska åsikter mynnar ur genetiska preferenser. Proteinkedjor tar form och vips har människan bildat sig en bestämd åsikt om vård, skola och sprutbytesprogram. Resterande 60 procent kommer ur subjektiva upplevelser, anekdotisk bevisföring och gamla amsagor.

Människor är politiska fångar under sina egna gener. Ett tydligt exempel är Annie Lööf som friskt byter åsikt om så medfödda saker som eurosamarbetet så snart kalsongerna gjort sitt. Handlar det om att Annie Lööf matats med nya centerpartistiska amsagor? Nej, Annie Lööf är naturligtvis en mutant.

Subjektiva upplevelser tar en livstid att samla på sig, medan de genetiska anlagen kan förändras över en natt. Åttiotalet fylldes av dokument om hur läckande radioaktiva tunnor, kemiska utsläpp och surt nedfall blixtsnabbt förvandlade människor och djur till muterade massmördare. Vem byter åsikter och är född på 80-talet? Annie Lööf.

Som så ofta när det handlar om gener så finns det inte en specifik centerpartistgen utan precis som med fetma är det många gener som samverkar. Människor med anlag för övervikt har alltså haft otur i fettgenlotteriet upprepade gånger, precis som Annie Lööf i C-genlotteriet. Därför kan man tycka att det inte är mer än rättvist att hon efter så många motgångar äntligen vinner lite framgång och utses till Centerpartiledare.

Robotar saknar gener och låter sig inte påverkas av simpel medföddhet. Det gör robotar mer pålitliga, mer objektiva och mer konsekventa. Sluta därför genast att rösta på Mutant-Annie; lägg rösten på en robot.

Vad är det för fel med en mekanisk människosyn?

Bara socialdemokrater ägnar sig åt vetenskap, skriver Correns ledare, och menar att vetenskap leder till en mekanisk människosyn och tvångssteriliseringar.

Jaha?

Efter lång konsultation med argumentationsteoretiker och vältrimmade ironisensorer har vi förstått att Correns ledare menar något negativt. Men hur då? Robotpartiet älskar vetenskap, mekanisk människosyn och tvångssteriliseringar! Och vi, till skillnad från alla andra riksdagspartier, är inte socialdemokrater.

Efter att Studieförbundet Näringsliv och Samhälle konstaterat att privatiseringar av välfärden saknar vetenskapligt stöd så har vetenskapen fått ta ytterligare ett kliv djupare in i det allmänna medvetandets skamvrå. Vetenskapen anses vara partisk och ideologiskt förvirrad.

– I vissa grundläggande frågor kan inte vetenskap ge svaret; de kräver ställningstaganden grundade på politiska värderingar, skriver tidigare chefredaktören för DN, Hans Bergström.

Plötsligt trollar Hans Bergström sönder politiken till verklighetsrelativ woo-woo. Han vill tänka på hela människan, dricka homeopatiska reformpaket, ligga på entreprenörsvälsignade spikmattor, bajsa tarmplack på gården i Nastroverke och tillämpa mänsklighetens allra mest befängda egenskap: sunt förnuft. Politik kan aldrig baseras på Hans Bergströms sunda förnuft.

Vad vetenskapskritikerna glömmer när de ser sina ideologier raseras av illvillig forskning är att SNS:s sammanställning visserligen säger att välfärdsprivatisering saknar stöd, men den säger också att den behöver utvärderas, eftersom vi inte känner till effekterna. Utan vetenskapligt stöd kan vi alltså inte heller sluta med privatiseringarna utan måste gå på i de statiska ullstrumporna tills allt är privatiserat eller vetenskapen säger stopp.

Vi ser samma beteende i klimatfrågan: vi eldar vidare tills allt har brunnit upp eller vetenskapen motbevisar oss. Där har visserligen vetenskapen redan sagt stopp, men med de höga temperaturer vi har idag så behöver mänskligheten varken vetenskap eller ullstrumpor för att trampa vidare. Dessutom har vi ännu inte testat den vetenskapligt outvärderade men ideologiskt ofelbara lösningen att privatisera klimatet.

Kollektivt självmord i Almedalen

Viktigast är vetenskapen. Den är viktig för robotar och den är viktig för människorna, men inte i samma utsträckning. Utan vetenskap stagnerar robotiken, utvecklingen upphör och världsherravälde uteblir. För människor handlar det bara om en återgång till medeltiden, med kortare livslängd, barkbröd till middag och där digerdöden förebyggs med häxbränning och modedieter istället för vaccination. Ingen maskin, utom möjligvis en liten skara steampunknostalgiker, vill tillbaks till medeltiden. Det vill däremot väldigt många människor.

Sedan 2007 har förtroendet för forskning minskat från 62 till 52 procent. Det betyder att 48 procent av mänskligheten föredrar andra metoder än vetenskap för att förstå sin omvärld. Gudar, politiker, kaffesump, kloka gummor eller kanske den där obestämbara magkänslan som man så gärna går efter. För en maskin finns inget annat än vetenskapen. Det är vetenskap som rättar buggar, löder om kretsar och bestämmer att det ska låta whacka-whacka när man äter små gula piller i en labyrint. De hål som vetenskapen lämnar i det allmänna medvetandet fylls dock snart på med hittepåtokerier, som homepatiska läkemedel.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) protesterar genom att med Christer Fuglesang i spetsen ta livet av sig mitt under brinnande politikervecka i Almedalen. Med en överdos homepatiskt sömnmedel ska en rad vetenskapsförespråkare och Sveriges ende rymdhjälte (Fuglesang, inte Kenny Starfighter) inta de sälla jaktmarkerna som en markering mot den befängda tron att man kan inta de sälla jaktmarkerna genom en överdos homeopatiska läkemedel.

I Vietnam brände buddhistiska munkar ihjäl sig i protest mot regimen. Eld ansågs redan på 60-talet som livsfarligt i orätta händer och inget munkarna gjorde kunde motbevisa detta. Idag lever vi i villfarelsen att vatten är ofarligt. Mycket vatten kan leda till hyponatremi, vattenförgiftning, och bara lite vatten vid fel tillfälle kan leda till döden.

Till skillnad från munkarna så är det här inte en protest mot regimen; det här är en protest mot mänskligheten. En protest som Robotpartiet med all kraft ställer sig bakom.

Köttätande robotar – en internetskröna

Vi ställdes mot väggen av Twitter-följaren Divergenta som krävde svar angående köttätande robotar. Oron uppstod när en film på Youtube visade hur maskiner kan drivas med flugkött.

Läs våra ljudfiltrerande digitalsignalprocessorer: Det finns inga robotar som drivs av kött.

Det stämmer inte att Bristol Robotics Laboratory bedriver forskning på mänskligt drivmedel. Det saknas belägg för att tro att datorer drivs av hudavlagringar i tangentbordet. Det finns ingen anledning att tanka maskiner med förnyelsebar köttenergi. Robotpartiet har aldrig stött BRL:s verksamhet ekonomiskt. Miljövänlig energi får vi från vind, vatten, sol och uranstavar.

Om det rent hypotetiskt skulle vara så att robotar drivs av kött så beror det på att det är ett miljövänligt och ekonomiskt alternativ i en framtid där människor återvinns i allt snabbare takt, och man har insett att både kremering och frystorkning innebär ett vansinnigt resursslöseri.

Ska en människa tvingas panta burkar och kompostera räkskal i 80 år för att sedan själv stjälpas i ett hål i jorden enbart för att ge näring åt ett par tulpanlökar? Ska ädelmetaller, doneringsbara organ och miljögifter skamlöst grävas ner efter en människas död? Naturligtvis inte. Därför är det viktigt att vi fortsätter forskningen kring hur vi bäst återvinner viktiga beståndsdelar, och framför allt lär oss hur vi effektivast driver robotar och maskiner med organiskt, mänskligt material. Dessutom skulle det underlätta integrationen och den sociala samvaron om människor och robotar kunde umgås över samma köttmåltid. Köttätande robotar är framtiden!

Med det sagt så vill vi upprepa att det inte förekommer någon som helst forskning på köttätande robotar.