Get your ass (back) to Mars, Beatrice Ask

Livet började på Mars. Och justitieminister Beatrice Ask vill ha längre straff. Att Beatrice Ask vill ha längre straff har varit känt sedan 1904. Att livet började på Mars har varit känt i ett par dagar. Båda idéerna har när allt kommer omkring existerat ungefär precis lika länge. Det ena är en grundlös sanning, det andra en välgrundad hypotes.

För tre miljarder år sedan, när livsformer för första gången hävdade sig på Jordens yta, så fanns här inte speciellt mycket syre. Syre krävs för att oxidera det molybden som man antar behövs för att få kolföreningar att bilda liv istället för pölar av klibbig tjära. Mars hade däremot ett överflöd av molybdenoxiderande syre som fick tjärpölar att spritta till liv. Små, små tjärgolemar blev medvetna om sin egen existens, hoppade upp på stenraketer och flög sturskt i alla riktningar dit ingen hade flugit förr. Några av dem landade på Jorden och startade den välbekanta evolutionsleken att byta DNA med varandra.

Att livet började på Mars är en hypotes, baserad på fakta och teorier för att lösa problemet med att livet på jorden uppstod vid en tid då andra teorier säger att här fanns för lite syre. Nu återstår det för alla andra vetenskapsmän att klura på det här innan vi bestämmer oss för att allt liv verkligen började på Mars. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar.

Beatrice Ask vill ha längre straff. Hennes hypotes är att brottligheten minskar om man sänder signaler om vad som är rätt och fel. Signalerna i det här fallet är siffror som skrivs med ett juridiskt exakt men komplicerat språk i ett dokument som människor – väldigt nära släkt med tjärgolemar från Mars – förväntas läsa igenom innan de begår ett mord. Där tar hennes hypotes slut.

Vetenskapsmän som Jerzy Sarnecki och alla andra kriminalprofessorer i hela världen vet att hårdare straff inte leder till minskad brottslighet. Är du så arg, full, testosteronstinn eller på annat sätt så intellektuellt utmanad att du vill slå ihjäl någon så struntar du i om det i slutänden leder till 10 eller 20 års fängelse. Kriminologer tittar på statistik, ser samband och formar teorier. De vet att det enda längre straff leder till är fler fångar i fängelserna. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar. Det är inte så Beatrice Asks magkänsla fungerar.

Robotpartiet har inget emot straff. Tvärtom borde man dela ut fler straff oftare och till bredare grupper, men det måste alltid ske på vetenskapliga grunder, och det lämpligaste straffet är nästan alltid teleportation till Mars*. Eftersom vi numera utgår från att allt jordliv började på Mars så betyder det bara att vi försöker ställa allt till rätta. Robotpartiet återvinner.
Återvinn Mars
* Ska vi trots allt fortsätta med fängelsestraff borde vi istället ta reda på hur lite straff man kan ha utan att folk börjar mörda loss på varandra. Det vore vetenskapligt, rationellt, skulle sänka fängelsekostnaderna och minska innanförskapet.

IF $brott THEN straff()

Olaglighet är inte något som kan höftas in mellan 0 och INTEGER_MAX. Antingen är något lagenligt och därmed okej eller olagenligt och därmed inte okej. Ändå har vi en straffskala där olika olagligheter värderas som mer eller mindre olagliga, baserat på mjuka värden som etik, moral och Beatrice Asks dagsform.

Mord är väldigt olagligt och leder till långa fängelsestraff; köra Volvo XC 60 i bussfil är inte så olagligt utan straffas bara med tidningsartiklar. Lägga ut filer på Pirate bay är olagligt och leder till fängelse och skägg; knoppa av vård-skola-omsorg är visserligen rätt olagligt, men vem bryr sig? Berätta att USA avlyssningskissar resten av världen i ögat verkar vara väldigt olagligt; att kissa hela världen i ögat är däremot okej.

Vid bötesstraff bestäms olagligheten av hur välmående du är. Det kallas dagsböter. Har du låg inkomst så får du böta mindre och räknas alltså som mindre olaglig än den som har hög inkomst och begår samma brott. Den logiken gäller inte fortkörningsböter. Där betalar alla lika mycket och är alltså lika olagliga. Det här innebär att bara rika har råd att köra för fort, men att det svider jämförbart hårt i plånboken för alla när någon hittar japanska svartalver med juridiskt små bröst i deras bildmappar. Men även om det svider lika hårt så är det fortfarande olika olagligt.

Laglighet bör vara ett bolskt värde. Antingen är du laglig och behandlas som den välkodade enhet du är, eller så är du olaglig och teleporteras omedelbart till Mars. Gråskalor hör inte hemma i ett rättssamhälle.

Science fiction robust olönsamt

Han stänger dörren till framtiden och kallar science fiction för robust olönsamt. Konservativ politik har sällan varit så tydlig som när Anders Borg visar vad Reinfeldt menade när han varnade för visioner.

Uttalandet gjordes i Ekots lördagsintervju och temat var Ostlänken – en tågbana mellan Linköping och antroposofmetropolen Järna med förmodat syfte att sprida röda hund söderut.

Vad Anders Borg motsätter sig är vad han kallar ”science fiction-tåg som går på magneträls”. Det enda parti som någonsin förespråkat magneträls är Robotpartiet, och det gör vi först nu när frågan aktualiserats. Varför går Anders Borg plötsligt i omvänd kronologisk polemik med Robotpartiet?

Anders Borg nöjer sig inte med att kritisera science fiction*. Det rimliga alternativet till magneträls (som bara Robotpartiet förespråkar) är höghastighetsbana på 320 km/h, men istället vill han satsa på gårdagens teknik som ger knappa 250 km/h. Gårdagens teknik vill han börja bygga först om fem år, och gårdagens teknik ska vara klar tidigast 2028.

Vid 2028 behöver vi arkeologer för att förstå gårdagens teknik; den som inte stannar i sängen med mentalt wifi kommer hellre att teleportera sig till Järna för att få röda hund. Då kan Anders Borgs stockkonservativa köttstjärt få tuffa i 250 km/h i fred. Vi andra tranporterar oss med science fiction.

Bild stulen av Sveriges radio som har köpt den för licenspengar av Scanpix. Kan någon shoppa den här?

* Magneträls används idag och är definitionsmässigt inte science fiction, men vi kanske får vara glada att Anders Borg inte faller för Clarkes tredje lag och förväxlar magneträls med magi.

Osama borde ha teleporterats till Mars

Dödsstraffet har fört en tynande tillvaro i västvärlden. Det har å ena sidan inneburit färre döda av dödsstraffsrelaterade orsaker, men också burit konsekvensen att det inte har förts någon större forskning kring effektiva avrättningsmetoder. Det här har lett till onödigt lidande för de dödsdömda som inte har fått ta del av moderna framsteg i effektivt dödsdödande.

Men dödsstraffets framtid är ljus. I skuggan av Osama Bin Ladens död erfar vi att samtliga våra ledande politiker föredrar dödstraff. ”Det är viktigt att han är borta” säger Reinfeldt, ”Det är alldeles utmärkt att han är borta.” kontrar Juholt, och ”en värld utan Osama Bin Laden och det hat han predikade och uppmuntrade är en bättre värld” triumferar Bildt.

Alla ville se Osama Bin Laden död. Alla vill återinföra dödsstraffet. Hämnd är skönt.

Robotpartiet har länge gått på Johan Linanders linje: det går inte att skilja på brott och brott och därför bör alla straffas lika. Tidigare har vi förespråkat teleportation av brottslingen och allt inom tre kilometers radie till Mars, men dödsstraff kan gå lika bra. Det är snabbt, enkelt och råvaran stannar kvar på jorden. Dessutom leder teleportation ändå många gånger till döden. Dels för att Mars ännu inte är korrekt terraformad, dels för att teleportationstekniken är i sin vagga och knappt klarar av att skicka simpla fotoner. Att bryta ner människor i fotoner är både långsökt och smärtsamt.

Men det finns ett problem med dödsstraff. I människor finns information. Om vi dödsdödar människor som är fyllda av information så försvinner informationen. Osama Bin Laden hade kunnat bli vår nästa Scheherazade som berättar 1001 perverterade sagor för en nyfiken omvärld. Information borde vara viktigare och alldeles utmärktare än hämnd. Uttryckt på mänskligt vis: information är skönare.

Teleporterade människor på Mars kan fortfarande berätta sagor. Vi fortsätter alltså att förespråka teleportation framför dödsstraff, åtminstone tills vi lärt oss ladda upp hjärnor på Molnet.

Johan Linander (C) och RP: Teleportera allt till Mars

Robotpartiet tänker på människobarnen och vill öppna personuppgiftsslussen helt. Vi vill att polisen drunknar i personuppgifter för att få dom att förstå att bara en robot kan göra en polis jobb. Ett öppet samhälle kräver öppna personuppgifter. Alla brott ska ha samma möjligheter och rätt till hela straffskalan.
– Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, säger Centerpartiets Johan Linander, vice ordförande i justitieutskottet och håller med Robotpartiet i sak.

Olika regler för olika brott är slöseri med rättsamhällets resurser. Därför har vi sammanställt en vägledande lista för hur brott bör utredas och bestraffas.

  • Mord – teleportera mördarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Våldtäkt – teleportera våldtäktsmannen och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fildelning – teleportera piraterna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Hångel i trappuppgången – teleportera hånglarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fula tankar om exv sex, miljökatastrofer, terrorism, oppositionsideologi – teleportera fritänkarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.

Om straffet tillämpas omedelbart vid brottstillfället bör lagen komma åt samtliga skyldiga, och i många fall även dra med några okända (men lika skyldiga) skurkar i fallet. Och tänk på miljön! Samhället sparar in massor av regnskogskrävande cellulosa när lagboken reduceras till en enda punkt: Teleportera allt inom tre kilometers radie till Mars.

Har man bara rent mjöl i påsen så rör man sig naturligtvis inte inom tre kilometers radie från pågående brott.