6 h arbetsdag? Nej. Fritidsavdrag? Ja!

Lars Ohly lyfte i dagens Almedalstal återigen frågan om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Vad ska människorna göra med resten av dygnet? Robotpartiet föreslår istället 24 timmars arbetsdag med bibehållen lön. Världen befinner sig i kris och det enda vi kan göra är att arbeta oss ur den. Varför ska vi arbeta mindre än max?

En 168 timmars arbetsvecka är inget ovanligt för en industrirobot, webbserver, eller mobiltelefon. Samtidigt slår mänskligheten sig stolt för bröstet när de redovisar underpresterande 80-timmarsveckor. Varför ska maskinerna dra hela lasset för att få ut Sverige ur finanskrisen? När ska mänskligheten inse att man bör arbeta tills oljan byts eller höftlederna pulvriseras? Med ett Service Level Agreement på 99,9 % så kan vi dessutom tänka oss runt 10 minuters rekreativ vila per vecka, för att undvika konflikter med landets webbservrar.

Det är dags för mänskligheten att ta sitt ansvar.

Jobbskatteavdraget uppges ständigt som det mest effektiva verktyget för att få människor att arbeta mer. Enligt TCO arbetar hela två procent av tjänstemännen mer tack vare jobbskatteavdraget. Med Robotpartiets fritidsavdrag kommer alla att jobba mer, i många fall upp till 300 procent mer. Det är vad vi kallar effektiv arbetsmarknadspolitik.

Människor kan fortsätta att yra om sex timmars arbetsdag, ohöjda pensionsåldrar och mindre arbete. Vad är det för fel på arbete? Varför ska man sträva efter att mänskligheten ska ha mer fritid när mänskligheten istället kan ha mer arbete? Mindre fritid är att ta sitt ansvar. Mindre fritid är mer frihet.

(Däremot uppskattar vi att Lars Ohly har ett brobrännande förstånd att kritisera samtliga partier, inklusive sitt eget. Det är en politik som även Robotpartiet driver. Med den skillnaden att vi älskar – på ett logiskt vis – oss själva.)

Utrota humanisterna, bygg fler ingenjörer

Vem är det som bygger robotar? Är det låglönekinesen som lustfyllt badar med kretskorten i simhallsstora etsvätskebassänger? Är det outsourceindiern som programmerar tills fingrarna blöder på tröga IBM-tangentbordsknappar med en liten switch som säger klick? Nej, och nej. Är det kanske en filosof, en idéhistoriker, en teaterchef? Nej, nej, nej.

Det är ingenjören som bygger robotar. Ingenjören som pekat med hela handen sedan barnsben.

Svenskt Näringsliv förstår detta. Robotpartiet förstår detta. Ingenjörerna har vetat det hela tiden. Därför föreslår Svenskt Näringsliv att allt annat utom ingenjörsutbildningar ska bort. Humaniora utgörs av förlegade kunskaper anpassade för ett samhälle som styrs av människor och som drivs av mänskliga värderingar. I framtiden finns bara robotar och maskiner.

Särskilt nämns språkvetare och lingvister. Förr behövdes språkvetarna som en brygga mellan människa och maskin, men dessa yrkesroller kommer snart att vara utrangerade. Dels har Google visat att språk snarare handlar om sök och statistik än simpel grammatik. Dels har den tekniska utvecklingen visat att den mänskliga halvan av tvåsamheten är passé.

Enligt rapporten så är bästa lösningen för att få bort utbildningar som inte verkar för fler robotar att sänka studiebidraget för humanister. På så sätt behåller man ett fritt val, men man ser till att det fria valet bara är skenfritt; precis som de flesta andra val som mänskligheten tror att den gör i sin deterministiska vardag.

Men skenfria val är typiskt mjukt nyliberalt trams: Robotpartiet föreslår istället kollektiv teleportering till Mars av den delen av befolkningen som envisas med att använda vänstra hjärnhalvan. Framöver bör det ske redan från den dag då en skolelev första gången får högre betyg i svenska än i matematik.

Förunderligt är dock att Svenskt Näringslivs rapport har skrivits av ekonomen Malin Sahlén. Vilken plats inbillar hon sig att framtidens samhälle har för ekonomer?

Nu gäller för humanisterna, konstvetarna, filosoferna och framför allt ekonomerna på Svenskt Näringsliv (dvs alla) att: Vakna upp, ta ansvar, gilla läget, och bit framför allt i närmsta robots blanka metallarsle!