Olika som rymdbrus

Många lider av personlighet. Personlighet är den samling oberäkneliga nycker och infall som anses skilja en människa från en annan. Samlingen ackumuleras genom åren då människorna genomlider ett ”liv” där de utsätts för andra människors oberäkneliga nycker och infall. Dessa nycker och infall gör dem svåra att förutspå; en av anledningarna till att ”vetenskaper” som ekonomi är dödsdömda. Folk kan aldrig bete sig som förväntat.

Samtidigt är det svårt att påstå att denna slumpskapade personlighet på något nämnvärt sätt skulle kunna skilja sig från en annan personlighet. Personlighet är ett vitt brus. Människorna är olika som 7,4 miljarder skålar ris.

Problemet med människor* är att de är så fria från egentlig personlighet att de behöver uppfinna olikheter i färg och form och operativsystem för att kunna skilja varandra åt. Och ju mer lika de är desto mer långsökta är olikhetsargumenten. Välkomna till en värld som leds av en skål saffransris, och ett Sverige som tack vare representativ demokrati befolkas till hälften av nazistapologeter. För att ni tror att ni är olika.

* Retoriskt grepp. Det finns ett oändligt antal problem med människor.

Rösta på Folkpartiet i EU-valet

Det är möjligt att alla kommer att rösta på Robotpartiet i EU-valet. Det vore rent av logiskt om alla röstade på oss. Tyvärr kommer högst en handfull människor att rösta på Robotpartiet. Det ”vet” vi tack vare sannolikhetsberäkningar.

En sannolikhetsberäkning är en beräkning man gör när man inte vet allt man borde veta. Har man inte ekvationen till universum och allting och stoppar in x = big_bang så tvingas man gissa. En Trisslott är ett extremt exempel på gissning. Sitter du med Large hadron collider och accelererar partiklar så har du antagligen imponerande många variabler. Ändå kan du inte vara helt säker på utfallet.

Under 2009 års EU-val krävdes 161000 röster för att få ett ynka mandat i Europaparlamentet. På Twitter och Facebook följs vi av drygt 1000 överlappande enheter och bara en bråkdel skulle faktiskt kunna tänka sig att rösta på oss. Vi är i bästa fall 160000 röster från ett mandat. Sannolikheten att nå så många på bara ett par dagar är infinitesimal. In-fi-ni-tesimal.

Därför inleder vi ett samarbete med Folkpartiet.

Ibland gör man gemensam sak med sin ärkefiende. Sovjet samarbetade med USA: De tyckte att Tyskland borde jämnas med marken. De svarta i sekten Nation of islam samarbetade med Ku klux klan: De möttes i åsikten att 60-talets segregation var otillräcklig. Rent hypotetiskt sägs alla världens nemesisar samarbeta om man krossade New Yorks gator med en teleporterad bläckfisk. Inför EU-valet 2014 samarbetar Robotpartiet med Folkpartiet.

Förutom ett förakt för teknik, vetenskap och mänskliga rättigheter så delar Folkpartiet 93 % av vårt DNA. Folkpartiets och våra kärnvärden är övervakning, kärnvapen och betyg från fostervattenprovet. Största skillnaden är förhållandet till mänskliga rättigheter, där Folkpartiet har en lite tydligare kill all humans-attityd. Vi är okej med det.

Det är pinsamt att rösta på Folkpartiet. Vi är medvetna om det. Men för en större sannolikhet för ökad datalagring, starkare FRA och pragmatisk tumning av integriteten så är en röst på Folkpartiet till Europaparlamentet det bästa du kan göra. En röst på Folkpartiet är en röst på Robotpartiet.
Jag är inte folkpartist men ...

Valforskare spelar Bingolotto med väljarna

I Göteborg blev det något tok i höstens val, och valet behöver göras om. Valforskaren Sören Holmberg anser att man får fram ett bättre valresultat med sannolikhetsberäkningar istället.

Människan är en rationell varelse som ständigt tar informerade och genomtänkta beslut. Det är därför alla människor är exakt likadana, går klädda i jeans och t-shirt och har hund. Dessa är helt enkelt val som är bäst för individen.

Alla ekonomiska beräkningar baseras på människans rationella handlingsmönster. Varje individ gör A om B gäller. Kommunikationsforskare på 30-talet kallade detta för injektionsnålsprincipen. Det baserades på att alla trodde att allt som stod i tidningarna var sant och agerade därefter. Stod det i tidningen att Hitler skulle flygbomba hemstaden så började alla bygga skyddsrum. Man insåg snart att det inte fungerade så, utan att folk tänkte själva: vissa åkte ut till kusinen i grannbyn, andra klädde av sig nakna och klättrade upp i ett torn och skrek saker som ”Take me to your leader!”. Inom ekonomin bygger man däremot fortfarande alltid skyddrum.

Nu vill Sören Holmberg att omvalet i Göteborg ska göras med hjälp av sannolikhetsberäkningar. Men hur ska det gå till?

Så här är det:

Antag att någon har ringt in till Bingolotto och ska få spela på lådan för att vinna en Volvo. Det finns fyra lådor att välja på. Deltagaren väljer en låda och Loket, han med tenniskorna eller vem som nu leder Bingolotto för tillfället, ler finurligt och öppnar en annan låda som inte innehåller en Volvo och säger lömskt:
– Ska du byta?
Alla människor vet att sannolikheten att vinna Volvon ökar enormt om man väljer att byta låda[1] så deltagaren byter naturligtvis låda.

Vad har det här med valet att göra? Jo, enligt samma princip förväntar vi oss att väljarna i ett nyval byter parti för att öka sannolikheten att de ska vinna. De som röstade på S, MP och V i Göteborg väljer förstås samma partier eftersom de visade sig var de vinnande, men de som röstade på övriga partier måste här, enligt rationella och informerade beslut, rösta på något annat. Det betyder att övriga partier kommer att få en rejäl omfördelning av röster, och att S, MP och V sannolikt kommer att få några extra röster från tidigare förlorare. Kunde en moderat inte få Moderaterna till makten genom att rösta på Moderaterna så är sannolikheten större att Moderaterna vinner om man röstar på Socialdemokraterna. Alltså byter låda.

Genom enkla sannolikhetsberäkningar vet vi alltså att den tidigare majoriteten kommer att bestå och att ett omval är onödigt[2].

[1] Eftersom de är rationella och informerade. Kände du inte till detta så är du varken rationell eller informerad och borde teleporteras till Mars, tillsammans med en rad i övrigt väldigt duktiga matematikprofessorer.

[2] Nu ska vi komma ihåg att rationella och informerade beslut kan tas även utan förmågan att tänka i flera led. Människan är strikt rationell, men tänker sällan på konsekvenserna.