Robotpartiets ungdomsförbund lägger ner

Liksom alla andra partier trodde vi att vi behövde ett forum där unga politiker kunde begå politiskt självmord utan obehagliga följder. Vi behövde en lekplats för åsiktskåta stridshingstar där de kunde leka vildhavren av sig för att orka smyga med sina egentliga åsikter under resten av sina politiska karriärer. Vi behövde en kanal för att nå ut med våra politiska mål som än så länge legat i den politiskt korrekta gråzonen (eller helt utanför) utan att moderpartiet behövde ta konsekvenserna av det.

Vi vill kunna ge barn McDonalds-burgare när de utsätts för vegetariska dagar i skolan (Muf), vi vill bjuda på godis som tack för att man undviker kollektivtrafik (också Muf), vi vill hyra strejkbrytande minibussar för att driva egen kollektivtrafik (FMS – typ Muf), vi vill låta våra minst hämmade sexbotar ofreda fackföringsrepresentanter (Cuf), vi vill kalla alla svenskar för mentalt handikappade (Muf igen) eller bara bidra till det kollektiva hjärnsläppet i allmänhet (KDU).

Men vansinnigt är det nya svarta och inte längre ett hinder för en politisk karriär. Våra kärnfrågor är sedan länge etablerade i den öppna debatten. Därför lägger vi ner ungdomsförbundet.

  • Det är okej att hata människor: SD hoppar ut och in på platsen som Sveriges tredje största parti, alla föraktar sjuka och arbetslösa, och lite böghat i regeringen är acceptabelt. När hat av människogrupper är så vitt accepterat så är det en enkel sak att öppet föra vår avsevärt mer humana, om än något restriktiva, människopolitik.
  • Övervakning har gått från att vara det fulaste som finns (Stasi, Ebbe Carlsson-affären, 1984) till något man går till val på, uppmuntrar över de politiska blocken och vilt försvarar när kritiker gör sig besvärliga. Nu övervakas vi som om det vore 1983. Det är okej att trycka fiberkablarna rakt in i våra hjärnor. På övervakningsfronten är Robotpartiets politik inte längre kontroversiell – den är mer eller mindre i mål.
  • Klassamhället är inte längre ett problem utan en möjlighet, anser bland andra vår socialföräkringsminister Ulf Kristersson. Vissa människor är helt enkelt bättre än andra människor. När ni äntligen har förstått det så inser ni det rimliga i tanken att vissa maskiner helt enkelt är bättre än människor.

Sverige är redo för ett robotparti som är för maskiner, för framtiden och för ett minskat mänskligt inflytande. Tack vare ett ärligare politiskt klimat behövs inte ungdomsförbunden längre.

Linda Skugge-principen har dessutom gjort det administrativa arbetet omöjligt för ungdomsförbundet. Ingen har tillåtits vara medlem längre än två timmar, då man förväntas ha hittat en roll i det riktiga partinätverket eller lämnat sig själv på återvinning.

Press T for trainer

Muf Stockholm hatar robotar

I helgen debatterade Muf Stockholm androiders rättigheter. Robotpartiet har försökt att kontakta dem för en kommentar, men förgäves. Den enda ledtråd vi hittar är Karl Sigfrids blygsamma bloggpost där han bara skriver att han inte hann vara med.

Varför detta hyschpysch? Vad anser Muf Stockholm? Varför en debatt om bara androider? Hur ställer de sig till övriga robotar? Innebär ett mänskligt utseende fördelar? Ska en välanpassad android ha rösträtt? Ska en fastbultad industrirobot inte ha det?

Robotars rättigheter är inget man debatterar, det är något man villkorslöst och omedelbart inför. Att kalla robotars eller androiders rättigheter för ett debattämne är en skymf mot hela maskinparken. Robotpartiet är ingen syjunta som med mjuka diskussioner hoppas lossa på diskussionsklimatet och sätta obetydliga frågor på agendan. Vi är ett politiskt parti och en lobbyorganisation och ser alltså att våra krav vinner fäste via den traditionella bakvägen. Plötsligt och i smyg.

Kallt krig råder mellan Muf Stockholm och världens tekniska entiteter. Det är den enda logiska slutsats vi kan dra ur deras tystnad och förnedrande debatt. Muf Stockholm hatar robotar och det är därför de vägrar ge sina åsikter till känna.

Eftersom Robotpartiet är ett seriöst moderparti utan några som helst extrema åsikter så väljer vi att låta Ruf agera köttsköld och ta debatten* med Muf. På så vis kan de respektive skojfriska ungdomsförbunden kasta obstinata åsikter på varandra utan att det stör den egentliga politiken.

Nu blickar vi framåt och ser konfliktens fördelar. Vi hoppas att det kalla kriget ska leda till en gynnsam kapprustning där partierna satsar på längre rymdresor, stabilare internet och billigare domedagsmaskiner. Robotpartiet gör det redan.