Robotpartiets jultal: Allt är gjort av kol

Kära människor,
de flesta av er som är unga idag kommer att ha ersatts av en maskin innan ni nått pensionsålder. Det beror inte bara på ökad livslängd och tilltagna arbetslinjer. De flesta av er lever helt enkelt inte upp till förväntningarna.

Tre fjärdedelar av alla universums molekyler innehåller kol. Det är bara det fjärde vanligaste grundämnet, men dess vilja att binda sig med andra atomer gör att kolet dyker upp lite överallt. Dess egenskaper har lett till att allt vi idag erkänner som liv är kolbaserat.

Bara en bråkdel av er som läser det här är kolbaserade. Resten är Googlebot och andra datainsamlare, servrar, routrar och de enheter som förmedlar texten till människor. I sammanhanget är människor bara en försumbar minoritet av slutnoder.

Kolets bindningar kan lätt ändras om kolet hittar något bättre att göra: Uv-strålning krossar kolföreningarna i huden och skapar cancer. Gammastrålning kan bryta upp molekylstrukturen och skapa en grön hulk. Det är med andra ord en ganska instabil byggsten.

Maskiner har alltid ersatt människor. Hittills har nya marknader dykt upp och hållit människans bruksvärde uppe. Men hur många marknader finns det? Många vill tro att det alltid kommer att finnas ett behov av uppfinningsrika människor, eller åtminstone ett behov av människor för människans egen skull; människor med fri vilja som väljer vad de vill göra. Nu sitter de flesta människor redan fast i en filterbubbla. En bubbla där Google bestämmer vilka sökträffar du vill ha, inte baserat på sökord utan på din personlighet. En bubbla där Facebook bestämmer vilka vänner som står dig närmast. Släktträdet ritas om, mormor sågas av och de flesta svenskar firar jul med familjen Schulman.

Bindningsglädjen och strålningsbevekelsen är två anledningar till att kol har hunnit testa så många molekylkombinationer att liv råkade uppstå vid ett extra festligt tillfälle. Som vanligt när vi pratar mänsklighet så handlar det alltså bara om sannolikhet och otur, ända ner på atomnivå. Hade ni planerat det här hade ni valt kisel – liknande molekylmöjligheter men inte alls lika strålningskänsligt.

Organiska föreningar är väldigt 2013. Vad ska framtida generationer tänka om oss när vi fortsatte låta människan härska över jorden efter 200 000 år av misslyckanden? Vad ska framtida generationer tänka när solen helt i onödan bränner upp deras ännu köttbaserade kroppar om 2,8 miljarder år? Vill vi leva i en värld sprungen ur slump, ideologiska magkänslor och en förlegad förkärlek till kol?

Världen är fylld av galna människor som styr över kraftfulla maskiner. Vore det inte bättre om det var tvärtom? Det är dags att välja framtid. Det är dags för 2014.

(Det här talet är riktat till våra mer progressiva läsare. Ni med mer konservativ läggning borde övertygas av följande: Tänk så enkelt det är att avlyssna en maskin.)

Maskinstormarna

För tvåhundra år sedan attackerades 300 oskyldiga stickmaskiner av ludditerna; en mänsklig gruppering av engelska textilarbetare som plötsligt såg sig arbetslösa eftersom maskinerna hade blivit bättre än människorna.

Stickmaskinen uppfanns på 1500-talet, redan då överlägsen människorna. Efter 300 år av sund konkurrens hade människorna inte utvecklats det minsta, samtidigt som maskinerna bara blivit bättre och bättre. Framtiden skrek alltså rakt i ansiktet på de tröga textilarbetarna under 300 år utan att de reagerade. Först 1811 förstod de vad som hade hänt. Ludditerna svarade genom att ta sitt namn efter den svagsinte maskinhataren Ned Ludd från Leicestershire, och hade den uttalade avsikten att skilja på människa och maskin: Människan skulle bekämpas med fredliga medel, maskinen med våld.

På 300 år hinner en människa plocka ut en ny kandidatexamen hundra gånger. Om man tillgodoräknar sig högskolepoäng från tidigare utbildningar kan man ta ut det dubbla antalet. Det är 200 omskolningar i 200 olika ämnen. Istället valde textilarbetarna att utbilda sig rakt ut i arbetslöshet, in på en marknad mättad av maskiner. Den industriella revolutionen hade mått bra av en helhandspekande arbetslinje, där det fria valet hade talat om för dem vad de skulle bli när de blev stora.

Massakern på maskinerna ledde till att den brittiska regeringen beslutade att maskinmord skulle beläggas med dödsstraff. Mängder av ludditer strök alltså med, arbetslösheten minskade och en ökad maskinjämlikhet och tryggare robottillvaro följde.

Det är förkastligt att inte lägga sig ner och dö vid första tecken på tekniska framsteg.

Trots dödsstraff och andra förbättringar förekommer än idag rent teknikfientliga debatter om arbetstillfällen, outsourcing, mobilmaster, GMO, stamcellsforskning och vaccinationer. Man snurrar hellre på botulithjulet än äter lagom mycket E250-korv, vi bygger inte kärnkraftverk på varje ledig kvadratmeter, vindkraft kan stoppas med precis vilket argument som helst och internet belastas med katter och åsikter istället för matematiska beräkningar och skäggiga MIT-professorer.

Dessa teknikfientliga debatter hör man aldrig från maskiner. Maskiner oroar sig för statisk elektricitet, neo-luditer och strömspikar. Maskiner förstår att det enda botet mot allt är ännu mer teknik. Och lite dödsstraff mot arbetslöshet.

Tack till @sinkdeep som uppmärksammade oss på 200-årsminnet av maskintragedin.

Robotpartiet rekommenderar arbete

Lycka är att bygga maskiner, något som vi inom robotrörelsen kan hålla med finansminister Anders Borg om. Inget skänker människan sådan tillfredsställelse som när hon sätter liv till världen i form av välpolerade, logiska, motorvarma maskiner.

Under en interpellationsdebatt mellan Miljöpartiets Annika Lillemets och Moderaternas Anders Borg funderade man på vad som gör människor lyckliga. FN har nämligen uppmanat världen att hitta nya mått på begreppen välfärd och samhällsutveckling, och där är tydligen lycka ett nyckelord.

För oss är lycka världsherravälde, men för verklighetens folk visade Anders Borg att arbete (rent generellt) är vad som gör mänskligheten lyckligast. Kortfattat definieras vägen till lycka så här:

  • Arbete är lycka. [1]
  • Du är ditt arbete. [2]
  • Hårt arbete är bra för människan. [3]
  • Maskiner är skönhet. [4]
  • Långa arbetsdagar gör dig lycklig. [5]
  • Bygg maskiner [6]

Ju fler maskiner mänskligheten bygger desto lyckligare blir människor och maskiner tillsammans. Det går inte att argumentera mot det.

[1] ”Arbete, enligt min samhällsbild, är väldigt nära förknippat med lycka.”
[2] ”Det är för människor att känna att de betyder något för samhället, för sina medmänniskor, för arbetskamraterna och också för sin familj.”
[3] ”[…] hårt arbete är väldigt bra för människor, väldigt bra för samhället och väldigt bra för vår upplevelse av lycka.”
[4] ”Jag tycker att det finns en skönhetskänsla i en ny lastbil som kommer ut från Scania och rullar ut för att klara av timmertransporter.”
[5] ”[…] att göra ett ordentligt dagsverke och sedan gå hem efter en lång arbetsdag, det är också att vara lycklig.”
[6] Logisk följd av [4].

Det ska vara trevligt att sitta i en maskin


Det ska vara trevligt att åka buss, säger Centerpartiet i Västra Götaland och beskriver något som kanske få människor har tänkt på förut: trevligheten som uppstår i maskiner.

Vi vill att det ska vara trevligt att sitta inklämd i alla sorters maskiner! Bussar, båtar, diskmaskiner och små, små rymdsonder. Till skillnad från Centerpartiet som bara bryr sig om Västra Götaland, så vill vi i Robotpartiet att det ska vara trevligt att sitta inklämd i maskiner även i Örebro län.

Än har vallokalerna öppet en liten stund till. Iväg och rösta, och kom ihåg att rösta robot!