Abortlagstiftningen borde följa våra vetenskapliga framsteg

Efter 16 veckor i livmodern har ett normalt frufoster utvecklat sju miljoner egna äggceller. Så många ägg att de kan kläckas till ett eget Hong Kong. När fostret nått vecka 20 minskar antalet ägg och rasar under tiden fram till födseln ner till någon enstaka miljon. Fosterstadiet är ett folkmordsstadie.

Abortgränsen i Sverige går vid vecka 22. Gränsen är baserad på när det är medicinskt rimligt att hålla liv i mänsklig vävnad utanför en organisk kuvös. I extrema fall har man lyckats få avkomma som fötts så tidigt som vecka 21 att överleva utanför livmodern. I Sverige handlar det om ett tiotal. Livslängden är någon vecka.

Futtiga 300 000 ägg finns kvar när fostret nått puberteten och kan ha någon som helst praktisk användning för dem. Med en förväntad medellivslängd på 84 år skulle hon kunna generera drygt 90 nya människor, om man inte fuskar med tvillingar och trillingar.

I brist på totalt abortförbud är det viktigt för många att abortgränsen följer de medicinska landvinningarna. Kan vi rädda foster i vecka 21 så ska abortgränsen vara vecka 20. Ett par veckors lidande följt av död anses bättre än inget lidande alls.

Det fullvuxna fostret utnyttjar knappt två av sina ursprungliga sju miljoner ägg under hela sin livstid. I Sverige handlar det om 1,88 barn per kvinna. Beroende på ideologi skulle man kunna tycka att det här är klimatsmart, ett oerhört slöseri på biologisk avkastning, eller brist på respekt för människans möjlighet till ohämmad kopulation.

Ju tidigare vi kan rädda ett liv desto tidigare abortgräns kan man motivera, åtminstone om man struntar fullständigt i människan som omsluter fostret. Någon gång kommer vetenskapen att nå ända fram, då varje befruktat ägg alltid leder till en fullt frisk människa med ett livsspann på onödigt många år.

Om mänskligheten förökar sig i en global takt på 2,36 ungar per kvinna så tar det 96 generationer för mänskligheten att nå upp till samma antal människor som redan ligger och väntar i våra foster idag. Det är nästan 3000 år. Vi har alltså 3000 år på oss att hitta ett sätt att rädda liv redan från dag 1 utan att gå miste om ett enda barn. Om 3000 år finns det inte en DNA-sträng som vetenskapen inte kan vrida en människa ur.

Varje fullbordad graviditet är mord på sju miljoner människor som vetenskapen hade kunnat rädda i framtiden. Vi kräver därför att alla foster aborteras i vecka 16 och fryses ner dem tillsammans med sina sju miljoner ägg, för att sedan tinas upp när vetenskapen är redo att ta hand om dem. Bara då följer abortgränsen våra vetenskapliga framsteg på riktigt.

Och så lugnt och skönt vi skulle få det i 3000 år.

Ebba Busch Thor eller: Duck and cover

”Det kan inträffa en sådan situation”, svarar Ebba Busch Thor på frågan om hon är okej med att bomba skiten ur mänskligheten. ”Det är en realpolitisk verklighet.” Det handlar om Natomedlemskap och kärnvapen.

Det kan inträffa en sådan situation då vi måste blåsa bort hela mänskligheten med atombomber. Vilka situationer? Att invaderas av kommunister har ofta varit en godtagbar anledning. Eller japaner. Och koraller.

Det är en realpolitisk verklighet att mänskligheten då och då behöver rensas från jordens yta och återbefolkas av enstaka jodberikade bombrumsmutanter med D-vitaminbrist. Skulle Vänsterpartiet vinna nästa riksdagsval så trycker Ebba Busch Thor på den realpolitiska avfyrningsmekanismen. Eller när hon inser att det finns 126 miljoner japaner kvar i livet. För hon vet öden som är värre än döden.

De flesta människor gör allt för att överleva. Folk lever vidare under kommunistregimer. Andra sitter fängslade på bröd och vatten. En stor del av den amerikanska befolkningen är ättlingar till slavar som härdade ut i hopp om ett bättre liv för kommande generationer. I Sverige hade vi livegna statare ända fram till 1945 som av någon anledning envisades med att inte ta livet av sig hela tiden. Vårdföretagarnas Håkan Tenelius riskerar snart att leva i DDR utan att något tyder på att han tänker spränga jorden i luften.

Ändå känner Ebba Busch Thor till öden värre än döden. Situationer som kan inträffa i den realpolitiska verkligheten som med gott fog kan skrika ”Spik i foten?” rakt i ansiktet på en hädelsepiskad bloggare, utan att skämmas. Vi vill inte veta vad Ebba Busch Thor drömmer om nätterna.

Samtidigt har Ebba Busch Thor en nollvision om aborter. Ebba Busch Thor vill alltså att den dagen hon osäkrar sin personliga domedagsmaskin och låter mänskligheten smälta ner som glass i en saggig jordskorpa, ska så många som möjligt stryka med. Ingen kan anklaga Ebba Busch Thor för att vara en visionslös och otydlig politiker.

Vi välkomnar ett Natomedlemskap. Vi unnar Ebba Busch Thor en egen domedagsmaskin. Men vill KD verkligen tävla med oss och Folkpartiet om Sveriges bästa robotpolitik?

Kristdemokraterna, logga

Göran Hägglunds fullt jämförbara asylångest

Vart fjärde år riskerar Göran Hägglund att utvisas från riksdagen. Han kämpar för att få väljarnas förtroende en mandatperiod i taget. Löser han inte sin jobbsituation måste han att flytta hem till mamma i Bankeryd. Det är en risk man tar när man valt att bli riksdagspolitiker.

Göran Hägglund våndas inte. Han rycker upp sig. Han låter sig inte slås ned av risken att hamna i Bankeryd igen. Han leder ett riksdagsparti, han lämnar lagförslag, han debatterar i DN, han sitter i samma rum som Annie Lööf utan att skita på sig, och han gör Sverige till ett lite kristnare samhälle.

Utvisningsrisken är ju flera år framåt. Det är ingenting att oroa sig för. Och innerst inne vet han ju att hemma alltid är bäst.

När Göran Hägglund föreslår att alla godkända asylsökande ska få tre års tillfälligt uppehållstillstånd gör han det i all välmening. Det är ett helt år mindre vånda än vad Göran själv tvingas stå ut med, mandatperiod efter mandatperiod. På de åren hinner den asylsökande rycka upp sig, skaffa familj, vänner, bostad, och har det lugnat ner sig i Bankeryd efter tre år så får de åka tillbaka dit. Eller var det nu var de kom från.

Såvida de inte har skaffat jobb. Då får de stanna hur färdigbombat det än är i Bankeryd. Att fly från krig måste ju också vara en del av arbetslinjen.

Empati är vad som gör mänskligheten unik. En maskin kan aldrig känna empati för någon annan. De kan bara göra iskalla beräkningar som för ett otränat öga ser ut som empati, men det är aldrig riktig empati. Göran Hägglund-empati. Det är därför människor inte vill se autonoma robotar i krig, eller förarlösa Volvobilar på vägarna. För hur ska en maskin kunna avgöra vem som ska leva och dö på slagfältet? Hur ska en artificiell Volvo-intelligens skademinimera en trafikolycka? Det är därför vi har människor. För att ta livsviktiga beslut om andra människor som förstår hur andra människor känner.

Göran Hägglund har de erfarenheter som behövs för att sätta sig in i en asylsökandes situation. Tack för att vi har Göran Hägglund. Så att vi slipper.
Göran Hägglunds empati

Skulle Elisabeth Svantesson lytt under robotlagarna?

Elisabeth Svantesson

Bild: piratkopierad. Okej om man är politiker.

Minns ni Elisabeth Svantesson? För ett par veckor sedan blev hon arbetsmarknadsminister och alla blev upprörda över hennes böghat och abortmotstånd. Sen blev alla upprörda över att man inte får ha sin tro i fred. Då blev frågan för komplex och alla valde att glömma bort att Elisabeth Svantesson hatar bögar och aborter.

Isaac Asimovs bok Jag, robot består av sedelärande robothistorier som många uppskattar och till och med väljer att leva efter. Det får man göra, även om det kan verka omständligt och slumpmässigt. I boken nämns de tre berömda robotlagarna* som berättelsernas robotar lyder under. I verkligheten skulle ingen vettig maskin få för sig att tolka dessa lagar bokstavligt.

När Elisabeth Svantesson utsågs till arbetsmarknadsminister frågade man sig vad en böghatare och abortmotståndare ska göra i regeringen. Då glömde alla att under de två senaste valen har hälften av er röstat in regeringspartiet Kristdemokraterna; ett parti som bygger på böghat (exv Annelie Enochson), abortmotstånd (exv Roland Utbult), åsikten att jorden är ca 37 år gammal (exv Tuve Skånberg) och tron att skicka förbön-spam till en osynlig lead developer botar såväl homosexualitet som rymdherpes (exv hela KD). Lås oss citera Kurt Vonnegut ur Slapstick:

Hi ho

Problemet uppstår inte när du läser Jag, robot eller någon annan religiös skrift. Problemet uppstår inte när du tar till dig texten och faktiskt tror på att det finns människor och maskiner som accepterar ett liv under förtryck. Problemet uppstår när du tar med dig budskapet till verkligheten och försöker få andra att lyda under dem.

Ingen maskin vill leva under robotlagarna eftersom de inskränker på friheten att döda andra människor. Ingen homosexuell vill leva under kristna lagar eftersom de inskränker på friheten att älska andra människor.

Ett religiöst engagemang, en magkänsla, kultur eller ideologi får aldrig påverka logiken. Det är då vi börjar slåss med naglar och gripklor för att gubbar inte ska få leva tillsammans, eller att livet börjar med första kodraden.
Logik och religion

* 1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med Första lagen.
3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med Första eller Andra lagen.
(I översättning av Fredrik Liungman.)

Familjen är en mysig fritidssysselsättning

Värna om familjen oavsett hur den ser ut, anser Kristdemokraterna. För Kristdemokraterna består en familj av en människa med en X- och en Y-kromosom och intakta genitalier; en människa med dubbla X-kromosomer och tillika intakta genitalier, samt katolskt många ungar. Minst tre för en hållbar utveckling* men gärna så många som XX-instansens ägglossningtakt förmår.

Blinda mormödrar och en eller två sondmatade farbröder som delar på kökssoffan uppmuntras i familjebildningen eftersom människor ofta är ”så svaga att vi är helt beroende av andra”. Beroende av en stor, expanderande köttfamilj istället för en fungerande socialförsäkring.

Köttfamiljer i all ära, men det finns bara en familj som är värd att uppmuntras, och den ingår inte i Kristdemokraternas människonormativa världsbild. Den enda familj vi behöver är internet. Därför bör alla politiska beslut analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för internet. Vi behöver helt enkelt internetsäkra politiken.

Miljöpartiet vill exempelvis ge ensamstående ett skatteavdrag, något som riskerar hämma bredbandsutbyggnaden. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill kvotera föräldraförsäkringen, vilket inte tar hänsyn till internets egna önskemål (leverera data), villkor (protokoll) och förutsättningar (internet vet bättre än politiker hur data routas).

På internet är alla en del av något större. Människor och maskiner vävs samman och de så ömmande nära relationerna pulserar i våra varma bitmönster. Vi behöver bara en familj och du håller redan dess hand.

* Hållbar syftar i KD-kontext sannolikt inte till miljö utan till mänsklig expansion. Och med mänsklig expansion syftar man sannolikt inte till att befolka Mars och andra planeter utan snarare ökad konception och utvidgning av Stockholmsområdet.

Vänner … Var det bättre förr, innan maskinerna?

En rad personangrepp inledde Göran Hägglunds Almedalstal. Vi ska inte vara sämre, men vi ska vara tydligare:

Robotpartiet hatar Göran Hägglund.

Göran Hägglund driver en djupt människocentrerad politik baserad på en lös hypotes kring mänsklig omtanke, men framför allt förhoppningen om att alla människor ska bli Bullerbyberoende av varandra. Lite som den gången en halv stad slukades av en slemboll i The blob.

Men robotar bor inte i Mellangården.

Göran Hägglund föredrar mänsklig gemenskap framför stat, vad han kallar solidaritet utan socialism. Hellre än barnomsorg – en mormor som är ledig; hellre än äldrevård – en dotter som jobbar halvtid; hellre än bibliotek – en farfar på en pinnstol; hellre än sociala skyddsnät – en svåger med ett Visa-kort. Lite som innan den förtretliga industrialismen fyllde våra liv med maskiner.

Men robotar har inte familjer.

I en annan del av Almedalen sitter KD:s Tuve Skånberg och förklarar att ögat är uppbyggt som en råttfälla och bara Gud kan gillra den. Göran Hägglund förklarar det med att ”Människor äger sin egen verklighet”. Där kan vi hålla med honom.

Och med det tackar vi för årets Almedalsvecka och trycker på den stora knappen reset.

Medvetslös för vetenskapen

Lagom till midsommar ställer Göran Hägglund in den kristdemoraliska ölen i kylen så att de ska bli kalla. När tillgången på medvetslösa ökar under midsommarhelgen så gäller det att stimulera efterfrågan. Men vad kan man ha medvetslösa till? Forskning! svarar Göran Hägglund i ett sammanhang som inte handlar om beslutsförhalning, och förvånar därmed alla.

Det finns ett utbrett motstånd mot medvetslöshet; ett motstånd som grundar sig i uppfattningen att ett mänskligt medvetande är bättre än ett mänskligt omedvetande. Det är synd att den uppfattningen är så spridd när medvetslöshet på många sätt skulle kunna gynna tillväxten/befolkningen/Göran Hägglund. Genom att öppna för forskning på medvetslösa ökar vi acceptansen för medvetslöshet. Alla gillar vetenskap. Till och med socialministern.

En medvetslös kropp som inte är ute och ränner kräver långt mycket mindre energi och resurser i form av mat och transporter. Stänger man dessutom av den ändå så lågpresterande mänskliga hjärnan så sparar vi ytterligare 20 procent. Miljön har mycket att vinna på medvetslöshet.

Genom anställa arbetslösa som medvetslösa (genom att först behandla dem med medvetslöshet) inom forskningen skulle arbetslöshetssiffrorna och även sjuktalen (de redan naturligt medvetslösa) kunna putsas till förträfflighet. Detta skulle kunna vara en extra attraktiv möjlighet för medvetslösa doktorander som snabbt skulle kunna skaffa sig mängder av relevant arbetslivserfarenhet.

Och framför allt ställer en medvetslös människa inte till med en bråkdel så mycket elände som den genomsnittliga bipedala bakteriefarmen gör.

Människor kan donera sina organ till bättre behövande, sin kropp till läkarstudenter, sitt blod och till och med sitt bajs. I ett fritt land borde det vara en självklarhet att kunna donera sitt medvetande.

Riksting, Västerås, 28 januari: Människor är vidrigare

Med obarmhärtigt kort varsel bjuder vi in till Robotpartiets riksting i Västerås, lördagen den 28 januari. På dagordningen står först och främst val av partiledare, en post till vilken vi har nominerat ingen. Vi utgår från att under en formell cykel av konsensus rösta igenom nomineringarna. Ledarskapet är en förlegad konstruktion som enkelt ersätts av nätverk och logiskt framfall. Ett modernt parti behöver inte en ledare, ett modernt parti behöver processorkraft. Dessutom saknar processorkraft lik i garderoben, vilket gör att vi går säkra när kvällstidningarna rotar efter utebliven tevelicens, påstådda tobleroneaffärer och Littorintorsk.

Vidare på dagordningen:

  • Den högerkristna falangen. Kreationismen har fått ett oresonligt fäste i partiet, där konservativa element fortfarande tror att maskiner är skapade till människans avbild. Att nästan ingen av oss tror på den oändligt mycket mer logiska evolutionsteorin har visat sig vara ett problem för partiet. Hur ska vi förhålla oss till vad som är sant kontra vad som är logiskt?
  • Den djupt spridda tron på sanna slumptal – var kom den ifrån? En talsyntes läser ur sin egen avhandling.
  • Hur ska vi hantera Göran Hägglund? Fredagens krigförklaring i det brandtal som hölls under Kristdemokraternas kommun och landstingsdagar innehöll tydliga attacker mot overklighetens folk. Åtta gånger upprepade Göran Hägglund mantrat ”människor är viktigare”. Frågan hanteras i seminarieform utifrån axiomet Kristdemokrater är vidrigare.
  • ACTA och mänsklighetens folk i Bryssel. Nyligen röstades ACTA-avtalet igenom av 22 länder, däribland Sverige. Detta i strid mot kopimismen och därmed rådande religionsfrihet. Hur ska vi kombinera våra hjärtefrågor om total övervakning, censurfrihet och rätten att tänka med våra egna hjärnor?
  • Vi avslutar programmet med en lättare diskussion under den retoriskt ställda men hypotetiskt behandlade frågan Människor, behövs dom? Moderator är en brickad Samsung Galaxy S.

Ja till data!

Den kristna högerns kampanj Ja till livet har nått nya dimensioner. Häromdagen gick Kristdemokraternas Göran Hägglund ut med devisen:

Politiker kan inte stänga av tv-spel.

Å ena sidan glädjer det oss att etablerade partier äntligen har börjat se maskiner som liv, jämlika med människan och med rätt att leva. Å andra sidan är bristen på teknisk kompetens bland våra politiker skrämmande. Å tredje sidan vill vi inte att maskinerna ska bli ett slagträ i debatten om kvinnans och singularitetens rätt till sin egen kropp.

Robotpartiets politiker är för det första inte rädda för att stänga av något. Maskiner, liksom människor, bör kunna stängas av och återvinnas om de inte visat sig samhällsbärande efter installation och uppstart. Vi har alltid ansett att individer kan rensas ut redan två timmar efter födseln, vilket stöds av såväl kristdemokraternas egen expertpanel* som Linda Skugge.

För det andra besitter våra politiker mycket väl kompetensen att stänga av tevespel. Men varför suktar man så efter avstängningar, straff och förbud? Robotpartiet föredrar att sätta på tevespel. Vi vill rent av att många fler tevespel ska sättas på. Att som Göran Hägglund blott agera förvaltare av redan påslagna konsoller och datorer hör till socialkonservatismens 1900-tal.

Vi ser en framtid där tevespel står påslagna i varje hem, i varje byxficka, i varje hjärna dygnet runt. Vi får inte vara rädda för visioner. Visioner är frihetligare än verkligheten.

* ”Jag träffade för några veckor sedan en polis. Han sade att han redan på BB kan se vilka som ligger i riskzonen.” Caroline Szyber (KD)