Årets tusen dagar

Året bör ha 364 dagar har forskare i USA kommit fram till. Högtider förläggs till helger och kostsamma fenomen som klämdagar försvinner spårlöst. För att hålla fast vid jordens ellipsformade bana i universum i förhållande till solen, så stoppar man in en skottvecka då och då. Tanken är att optimera tillväxten, då en röd dag enligt Svenskt Näringsliv kostar samhället mellan 5-10 miljarder kronor.

Det är uppenbart att det är dags för en ny kalender, speciellt nu när Maya-kalendern tar slut och världen går under, men vem låter tummätande, fotstegande, yardkrånglande amerikaner bestämma någon form av mätverktyg överhuvudtaget? Vårt förslag är att istället dela in tiden decimalt. Decimalsystemet är en lämplig kompromiss mellan mänsklig uppfattningsförmåga och binär elegans.

En vecka bör ha tio dagar varav nio är arbetsdagar. Den tionde dagen kallas söndag, då alla plockas sönder i molekyler för rundsmörjning, defragmentering, foglossning och annat underhåll som människor och maskiner är i behov av. Övriga dagar kallas lördag för att underlätta övergången till den nya kalendern. En månad har tio veckor och ett år har tio månader, och sen börjar vi om igen.

Vårt kalendersystemet ger 36,5 röda dagar per år (enligt gammal tideräkning), till skillnad från de 104 som amerikanska professorer unnar mänskligheten. Alltså sparar vi 675 miljarder kronor mer per år. Våra röda dagar är dessutom rent rekreativa. Det innebär att färre hårddiskbyten och mindre hårvård sker under normala arbetsdagar och kostar alltså samhället långt mycket mindre än Svenskt Näringslivs höftskjutna uppskattningar.

Skottveckor-, -dagar och -sekunder försvinner givetvis helt eftersom de saknar funktion. Jordens förhållande till solen var möjligtvis relevant innan mänsklighetens utsläpp drog yrväder över klotet, men nu när vi ändå går mot en ständig höst så mår alla bäst av att inte påminnas om årstidernas forna växlingar.

Året är för övrigt 13,7 miljarder e.Bb.