Get your ass (back) to Mars, Beatrice Ask

Livet började på Mars. Och justitieminister Beatrice Ask vill ha längre straff. Att Beatrice Ask vill ha längre straff har varit känt sedan 1904. Att livet började på Mars har varit känt i ett par dagar. Båda idéerna har när allt kommer omkring existerat ungefär precis lika länge. Det ena är en grundlös sanning, det andra en välgrundad hypotes.

För tre miljarder år sedan, när livsformer för första gången hävdade sig på Jordens yta, så fanns här inte speciellt mycket syre. Syre krävs för att oxidera det molybden som man antar behövs för att få kolföreningar att bilda liv istället för pölar av klibbig tjära. Mars hade däremot ett överflöd av molybdenoxiderande syre som fick tjärpölar att spritta till liv. Små, små tjärgolemar blev medvetna om sin egen existens, hoppade upp på stenraketer och flög sturskt i alla riktningar dit ingen hade flugit förr. Några av dem landade på Jorden och startade den välbekanta evolutionsleken att byta DNA med varandra.

Att livet började på Mars är en hypotes, baserad på fakta och teorier för att lösa problemet med att livet på jorden uppstod vid en tid då andra teorier säger att här fanns för lite syre. Nu återstår det för alla andra vetenskapsmän att klura på det här innan vi bestämmer oss för att allt liv verkligen började på Mars. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar.

Beatrice Ask vill ha längre straff. Hennes hypotes är att brottligheten minskar om man sänder signaler om vad som är rätt och fel. Signalerna i det här fallet är siffror som skrivs med ett juridiskt exakt men komplicerat språk i ett dokument som människor – väldigt nära släkt med tjärgolemar från Mars – förväntas läsa igenom innan de begår ett mord. Där tar hennes hypotes slut.

Vetenskapsmän som Jerzy Sarnecki och alla andra kriminalprofessorer i hela världen vet att hårdare straff inte leder till minskad brottslighet. Är du så arg, full, testosteronstinn eller på annat sätt så intellektuellt utmanad att du vill slå ihjäl någon så struntar du i om det i slutänden leder till 10 eller 20 års fängelse. Kriminologer tittar på statistik, ser samband och formar teorier. De vet att det enda längre straff leder till är fler fångar i fängelserna. Det är så den vetenskapliga metoden fungerar. Det är inte så Beatrice Asks magkänsla fungerar.

Robotpartiet har inget emot straff. Tvärtom borde man dela ut fler straff oftare och till bredare grupper, men det måste alltid ske på vetenskapliga grunder, och det lämpligaste straffet är nästan alltid teleportation till Mars*. Eftersom vi numera utgår från att allt jordliv började på Mars så betyder det bara att vi försöker ställa allt till rätta. Robotpartiet återvinner.
Återvinn Mars
* Ska vi trots allt fortsätta med fängelsestraff borde vi istället ta reda på hur lite straff man kan ha utan att folk börjar mörda loss på varandra. Det vore vetenskapligt, rationellt, skulle sänka fängelsekostnaderna och minska innanförskapet.

Jag är inte Jimmie Åkesson, men …

Drygt 53,57 % (15 av 28 sidor) av Jimmie Åkessons Almedalstal handlade om Sverigedemokraternas syn på invandring. ”Det är inte precis raketforskning det handlar om” hävdar samhällsvetaren Jimmie Åkesson.

Men problemet med invandrare är att de i jämförelse med svenskar i mycket högre utsträckning är just raketforskare. De är helt enkelt mer universitetsutbildade än svenskar i allmänhet.

Det här är förstås ett problem för Jimmie Åkesson som visserligen har läst 235,5 poäng vid Lunds universitet, men bara klarat av 127,5 av dessa.

Det här är förstås ett problem för Sverigedemokraternas ledamöten som har riksdagens klart lägsta andel med eftergymnasial utbildning (23 %, vilket kan jämföras med Miljöpartiets 75 %).

Det här är förstås ett oöverstigligt problem för Sverigedemokraternas genomsnittliga väljare som knappt hinner öppna en bok innan trycksvärtan grumlas av den saliv som reflexlöst rinner ut mungipan på dem.

Så jo, Jimmie Åkesson. Invandrare är raketforskare. Och är det något Robotpartiet gillar så är det folk som kan ta oss till Mars.

Johan Linander (C) och RP: Teleportera allt till Mars

Robotpartiet tänker på människobarnen och vill öppna personuppgiftsslussen helt. Vi vill att polisen drunknar i personuppgifter för att få dom att förstå att bara en robot kan göra en polis jobb. Ett öppet samhälle kräver öppna personuppgifter. Alla brott ska ha samma möjligheter och rätt till hela straffskalan.
– Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, säger Centerpartiets Johan Linander, vice ordförande i justitieutskottet och håller med Robotpartiet i sak.

Olika regler för olika brott är slöseri med rättsamhällets resurser. Därför har vi sammanställt en vägledande lista för hur brott bör utredas och bestraffas.

  • Mord – teleportera mördarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Våldtäkt – teleportera våldtäktsmannen och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fildelning – teleportera piraterna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Hångel i trappuppgången – teleportera hånglarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.
  • Fula tankar om exv sex, miljökatastrofer, terrorism, oppositionsideologi – teleportera fritänkarna och allt inom tre kilometers radie till Mars.

Om straffet tillämpas omedelbart vid brottstillfället bör lagen komma åt samtliga skyldiga, och i många fall även dra med några okända (men lika skyldiga) skurkar i fallet. Och tänk på miljön! Samhället sparar in massor av regnskogskrävande cellulosa när lagboken reduceras till en enda punkt: Teleportera allt inom tre kilometers radie till Mars.

Har man bara rent mjöl i påsen så rör man sig naturligtvis inte inom tre kilometers radie från pågående brott.