Mät arbetslöshet i parsec

Samtidigt som antalet sysselsatta har ökat så har andelen sysselsatta minskat. Två sätt att räkna på samma siffror resulterar i en skenbar motsägelse som på ett praktiskt sätt kan utnyttjas av alla inblandade parter. Debattlystna politiker jublar.

– Man ska akta sig för att bara använda ett mått, säger statsminister Fredrik Reinfeld när oppositionen kastar det mindre smickrande sättet att räkna rakt i ögonen på honom. Mått är sällan exakta och därför bör man använda flera. Mest rättvist resultat får man med Ikeas litermått, så varför mäter man inte sysselsättning i liter?

Om vi bortser från att räkna och mäta är två helt olika begrepp så har statministern fullständigt rätt. Efter att i åratal mätt arbetslöshet i procent så är det dags reformera och harmonisera mätningarna till något mer fördelaktigt. Robotpartiet föreslår därför några alternativa mått för att mäta sysselsättningen.

Med en ökad sysselsättning på 172000 enheter enligt Reinfeldts sätt att räkna mått kan vi alltså få mycket tydliga och pedagogiska representationer av sysselsättningen:

  • Alla människor är 1,65 meter långa. Staplar man alla nysysselsatta i en rymdhiss får man en ökad sysselsättning på 9,1972648 × 10^-12 parsec.
  • En människa besitter runt 100 miljarder hjärnceller. Det innebär att Alliansens arbetslinje har lett till att 1.72 × 10^16 hjärnceller har satts i arbete.
  • Alla människor väger 69,25 kg och består till 100 % av fett. Ett kilo fettvävnad innehåller cirka 7000 kcal, det vill säga 29288 kJ. Det ger en ökad sysselsättning på 5037536 MJ.
  • Människans fysiologiska pH ligger på 7,40. Med 172000 enheter i arbete ligger människans pH kvar på 7,40. Det här är ett dåligt mått att mäta sysselsättning, men det är ett bra mått att använda för en opposition som aldrig är nöjd. Som argument för en framgångsrik jobbpolitik är däremot pH minst lika bra som absoluta tal.

Förutom att vi aktar oss för att bara använda ett mått så får vi på det här sättet även tillgång till nya verktyg för att påverka jobbstatistiken. Exempelvis genom att göda folket med ister eller lägga dem i sträckbänk. Allt måste göras för att minska arbetslösheten, vilket den gör om bara Reinfeldt kunde få oppositionen att mäta sysselsättningen i parsec.

Maskiner kräva mättat fett

Danmark har infört en fettskatt för att odla fram hälsosammare människor som med sitt magrare kött ger en bättre produkt när de återvinns. Vi hade föredragit spilta-ho-metoden där dansken äter vad staten serverar, men alltför många har bedömts motsträviga inför vetenskaplig kost och bör istället styras in i valfrihet med hjälp av ekonomiska incitament.

Produkter med mer än 2,4 procent mättat fett ska skattas med 16 danska kronor per kilo mättat fett. Fettskatt är i grunden en bra idé. Mänskligheten är onödigt fet och än så länge har fettsugning inte nått tillräcklig lönsamhet för att på ett effektivt sätt skörda och återvinna överflödigt kroppfett från levande exemplar. Kroppsfett kan helt enkelt ses som låsta tillgångar och dessa kan naturligtvis beskattas med både hälso-, miljö- och fördelningspolitiska argument.

Men risken finns att skatten slår orättvist. Många maskiner smörjs med ister (48,8 procent mättat fett), talg (35,8 procent mättat fett) och tran (som också innehåller massor av hälsosamma enkel- och fleromättade fettsyror). Vi tror därför att det vore lämpligare att fettbeskatta själva individen. En individ med fettprocent över 2,4 skattar alltså för sin egen kroppshydda med 16 kronor per kilo mättat kroppsfett. Kroppsfettet mäts med kaliper i samband med arbetsplatsens dagliga kroppsvisitering och skatten dras direkt på lönen. Sjuka och arbetslösa betalar istället en schablonskatt baserad på antagandet att de är jättefeta.

Kroppsbeskattning påverkar människor och maskiner rättvist. Maskiner kan fortsätta att smörja sig med livsnödvändigt fett (så länge de ser till att inte gå upp i fettvikt) och människor kan själva välja hur de ska sänka skatten på sin egen existens. Fettskatten innebär alltså ytterligare en möjlighet för dig att styra ditt liv i den riktning du önskar.