Abortlagstiftningen borde följa våra vetenskapliga framsteg

Efter 16 veckor i livmodern har ett normalt frufoster utvecklat sju miljoner egna äggceller. Så många ägg att de kan kläckas till ett eget Hong Kong. När fostret nått vecka 20 minskar antalet ägg och rasar under tiden fram till födseln ner till någon enstaka miljon. Fosterstadiet är ett folkmordsstadie.

Abortgränsen i Sverige går vid vecka 22. Gränsen är baserad på när det är medicinskt rimligt att hålla liv i mänsklig vävnad utanför en organisk kuvös. I extrema fall har man lyckats få avkomma som fötts så tidigt som vecka 21 att överleva utanför livmodern. I Sverige handlar det om ett tiotal. Livslängden är någon vecka.

Futtiga 300 000 ägg finns kvar när fostret nått puberteten och kan ha någon som helst praktisk användning för dem. Med en förväntad medellivslängd på 84 år skulle hon kunna generera drygt 90 nya människor, om man inte fuskar med tvillingar och trillingar.

I brist på totalt abortförbud är det viktigt för många att abortgränsen följer de medicinska landvinningarna. Kan vi rädda foster i vecka 21 så ska abortgränsen vara vecka 20. Ett par veckors lidande följt av död anses bättre än inget lidande alls.

Det fullvuxna fostret utnyttjar knappt två av sina ursprungliga sju miljoner ägg under hela sin livstid. I Sverige handlar det om 1,88 barn per kvinna. Beroende på ideologi skulle man kunna tycka att det här är klimatsmart, ett oerhört slöseri på biologisk avkastning, eller brist på respekt för människans möjlighet till ohämmad kopulation.

Ju tidigare vi kan rädda ett liv desto tidigare abortgräns kan man motivera, åtminstone om man struntar fullständigt i människan som omsluter fostret. Någon gång kommer vetenskapen att nå ända fram, då varje befruktat ägg alltid leder till en fullt frisk människa med ett livsspann på onödigt många år.

Om mänskligheten förökar sig i en global takt på 2,36 ungar per kvinna så tar det 96 generationer för mänskligheten att nå upp till samma antal människor som redan ligger och väntar i våra foster idag. Det är nästan 3000 år. Vi har alltså 3000 år på oss att hitta ett sätt att rädda liv redan från dag 1 utan att gå miste om ett enda barn. Om 3000 år finns det inte en DNA-sträng som vetenskapen inte kan vrida en människa ur.

Varje fullbordad graviditet är mord på sju miljoner människor som vetenskapen hade kunnat rädda i framtiden. Vi kräver därför att alla foster aborteras i vecka 16 och fryses ner dem tillsammans med sina sju miljoner ägg, för att sedan tinas upp när vetenskapen är redo att ta hand om dem. Bara då följer abortgränsen våra vetenskapliga framsteg på riktigt.

Och så lugnt och skönt vi skulle få det i 3000 år.

Ebba Busch Thor eller: Duck and cover

”Det kan inträffa en sådan situation”, svarar Ebba Busch Thor på frågan om hon är okej med att bomba skiten ur mänskligheten. ”Det är en realpolitisk verklighet.” Det handlar om Natomedlemskap och kärnvapen.

Det kan inträffa en sådan situation då vi måste blåsa bort hela mänskligheten med atombomber. Vilka situationer? Att invaderas av kommunister har ofta varit en godtagbar anledning. Eller japaner. Och koraller.

Det är en realpolitisk verklighet att mänskligheten då och då behöver rensas från jordens yta och återbefolkas av enstaka jodberikade bombrumsmutanter med D-vitaminbrist. Skulle Vänsterpartiet vinna nästa riksdagsval så trycker Ebba Busch Thor på den realpolitiska avfyrningsmekanismen. Eller när hon inser att det finns 126 miljoner japaner kvar i livet. För hon vet öden som är värre än döden.

De flesta människor gör allt för att överleva. Folk lever vidare under kommunistregimer. Andra sitter fängslade på bröd och vatten. En stor del av den amerikanska befolkningen är ättlingar till slavar som härdade ut i hopp om ett bättre liv för kommande generationer. I Sverige hade vi livegna statare ända fram till 1945 som av någon anledning envisades med att inte ta livet av sig hela tiden. Vårdföretagarnas Håkan Tenelius riskerar snart att leva i DDR utan att något tyder på att han tänker spränga jorden i luften.

Ändå känner Ebba Busch Thor till öden värre än döden. Situationer som kan inträffa i den realpolitiska verkligheten som med gott fog kan skrika ”Spik i foten?” rakt i ansiktet på en hädelsepiskad bloggare, utan att skämmas. Vi vill inte veta vad Ebba Busch Thor drömmer om nätterna.

Samtidigt har Ebba Busch Thor en nollvision om aborter. Ebba Busch Thor vill alltså att den dagen hon osäkrar sin personliga domedagsmaskin och låter mänskligheten smälta ner som glass i en saggig jordskorpa, ska så många som möjligt stryka med. Ingen kan anklaga Ebba Busch Thor för att vara en visionslös och otydlig politiker.

Vi välkomnar ett Natomedlemskap. Vi unnar Ebba Busch Thor en egen domedagsmaskin. Men vill KD verkligen tävla med oss och Folkpartiet om Sveriges bästa robotpolitik?

Kristdemokraterna, logga